Snöstorm och utan handväska

I vanlig ordning var dagen planerad. Städning, promenad till Ingarö (jag har bara en vecka på mig att slutföra Vasaloppet), styrelsearbete och fröplantering.

Städningen gick bra, även om den tog lite längre tid än planlagt. Mer att städa och lite för mycket pauser för Wordfeud. Det förpliktigar att ha Iphone....

Sedan dags för promenad, tänkte ta bussen till Ingarö denna gång och sedan gå hem.

Var är min lilla röda väska? Den med SL-kortet, alla plastkort, rikskupongerna?

Efter visst tankearbete, insåg jag att den låg kvar på jobbet. Hoppas jag. Problemet är att entrekortet till jobbet ligger i sagda väska.  Men vad fan, jag behöver inte den förrän på måndag.

sagt och gjort, jag rånar grannen på hans SL-kort och börjar gå. Pga av ovan sagda debacle, missade jag bussen, så det blev trots allt en promenad till kyrkan (som tur var, för det var medvind åt det hållet)

Under promenaden blir jag mer allt mer fundersam, hittar inte heller min jobbtelefon. Ligger de på samma ställe? Men tänk om...... Framförallt tänk om, eftersom jag i vanlig ordning glömde låsa dörren igårkväll...

Börjar gå hemåt, men den motvinden och snöstormen var inte att leka med, så jag fuskade med trafikreglerna, gick längs Ingarövägen till Södersveds busshållplats och tack vare en lätt joggning på slutet, så hann jag med bussen.

Som tur är har man ju underlydande, som man kan ringa till och beordra att komma till kontoret en lördageftermiddag och släppa in chefen. Nja, gick inte riktigt till så, jag tänkte åka till Huddinge och hämta hennes kort, men hon var redan ute på vift, så vi träffades på kontoret. Och där låg min väska.

Hem i hundranittio, för att hinna med lite snabbt styrelsmöte, därefter hittade jag en inbjudan från äldsta styvson med fru till middag och Melodifestival. Men si, styrelsearbetet krävde ett visst mått av alkohol, och därför var inte en resa till Sätra helt intressant.

Men nu har jag iallafall lyckats klara av middagen med grön torsk (lök och champinjoner frästa med färsk spenat, salt och muskot, torskrygg serverad därpå och marinerade haricots verts med olja, salt, lök och vitlök till) och katterna är hyfsat förnöjda. 50 cirka basilikaplantor är planterade och lika många ska planteras imorgon.

Nu ska jag softa - James Bond eller Pearl Harbor?????? Har förmodligen somnat innan valet blir aktuellt...

Men dagens adrenali

12 februari

sken vintersolen, det var vindstilla och sisådär en fem minusgrader. Så var INTE vädret idag.

Gick en runda runt både Järlasjön och Sicklasjön. En ganska lång runda de facto.  Där kan man beundra Nacka's guldkust, både bad gäller patriciervillor och nybyggda bostadsrätter

Kom mig aldrig för att ta fram skidorna i år. Det är för mycket "vi" känsla över det ännu

 Men dom flesta promerade, så jag behövde inte känna mig alltför udda. Fast jag var en av få med stavar..

 Tänk att kunna bo vid en insjö men ändå med egen fyr och brygga...

Kolströms kanal i kvällsvila - jag litar dock mer på isen vid Sickla och Järlasjön än här. Men några tända ljus fick sprida värem i kvällen!

Vårkänslor

Magou har börjat få vårkänslor. Det visar sig att
- vi kör jaktrace genom lägenheten vid femsnåret varje morgon
- när det börjar ljusna ska man ut på balkongen en vända. Skaka ur pälsen och titta på utsikten

Undrar om grannen är hemma från Götet?

 Matte, när blir det grönt på gården??

 Matte har fortfarande några ljusslingor tända, för att välkomna hem på kvällen. De lyser upp kragen riktigt fint

 Fast efter en stund är det skönt att flytta övervakningspositionen till inomhus ovan för ett element...

Lördag eftermiddag

hos familjen Holm.....

Vi var faktiskt aktivare på förmiddagen....

On that rollercoaster

sjöng BuddyHolly en gång. Jag är kanske inte på samma berg- och dalbana, men åtminstone på en lika vild.

Jag har slutat läsa gamla anteckningar om hur sjuk Ralf var de här dagarna för ett år sedan. Jag har inte slutat drömma om att han står bredvid mig, jag kan vakna och känna hans mjuka hand stryka över min kind, så där vardagligt, förstrött som det blir mellan gamla trogna par med trettio års gemenskap.

När min nya VD i somras fick veta vad som hänt i mitt liv några månader tidigare, så spände hon blicken i mig och sade "jag hoppas du har många vänner runt omkring som du kan prata med". Men det var ju min bästa vän som försvann den där soliga dagen i mars. Den vilda kärleken som går över i en varm, bekväm, mjuk, aldrig krävande vänskap, en gemenskap som aldrig blir tråkig men alltid är, utan vidare åthävor och stora gester. En blick, en snabb beröring, en hjälpande hand vid diskmaskinen. Vad är väl en bal på slottet jämfört med det? Ingenting!!

Bra jobbat

När man ändå jobbar hemma, så vill man ju samtidigt vara tidseffektiv.

Så medan lunchen lagas till, rörs en bröddeg ihop efter ett nytt recept jag hittade i Svenska Dagbladet. Den sköter sig ju själv och tar inte bort någon nämnvärd arbetstid.

I med äppelmust, jäst och yoghurt - check
I med 500 gr dinkelmjöl - check

Sedan kommer steg tre
STÄLL I KYLEN I MINST ÅTTA TIMMAR - jaha

Sedan kommer steg fyra'
TA FRAM DEGEN OCH LÅT DEN STÅ I RUMSTEMPERATUR I TVÅ TILL TRE TIMMAR

Det kommer att bli en myyyycket sen kväll...........

Alla hjärtans dag

Förra året försvann den i ett töcken av smärta, oro, ångest och praktiska bestyr. I år har den fullkomligen skrubbats in, överallt möts man av uppmaningen av att köpa rosor, presenter, recept på romantiska menyer, hur man överraskar sin älskling, hur man betygar sin kärlek.
Var på Coop en vända, har aldrig sett så många stressade män ute för att köpa en bukett i sista minuten. Var på djuraffären också, i blomsteraffären bredvid ringlade köerna megalånga och rosorna var slut.

Jag överraskade min älskling med en ros och två nya ljus i Minneslunden.  Snart ska jag börja träna på att köpa tulpaner - har inte riktigt mäktat med det ännu

Självkänslan är något återställd-

jag hade fått fel SIM-kort. Nu återstår bara resten.

Idag promenerade jag 9,5 km med mina nya bungypumpstavar, Järlasjön och Sicklasjön runt. Något jobbigare än med vanligare stavar. Bilder finns, men intresset är nog lågt av fler vinterbilder.

Tänkte fika på restaurangen vid Järla Sjö, men dom var definitivt inte beredda på folkanstormningen. Rätt patetiskt, faktiskt. Det blev en Loka, de klarade de med nöd och näppe av.

Middagen står i ugnen - rotfrukter (kålrabbi, palsternacka, jordärtskockor, mandelpotatis, rödlök, vitlök och chilipeppar) med timjan, flingsalt och olja. Och brysselkål, min allra senaste mani.  Urbenade lårbensfileer av majskyckling, fyllda med prusciotto, salt och peppar, vitlök,chili, timjan och rosmarinskvist.

Har tänkt att jag skulle bjuda ungarna på middag, men de senaste helgerna har jag totalmisslyckats med matlagningen, förmodligen för att jag inte orkat koncentrera mig på värdsliga saker.  Men i fredags lyckades jag steka mig en köttbit med tillbehör, igår gjorde jag en riktigt förtjusande torskrygg. Så jag kanske återhämtar mig.

Men dagens middag är nog inget att bjuda Ralf's barn på, liksom inget som går hem, tror jag....

Odisciplinerad lördag

Meningen var att jag skulle baaara åka till Nacka forum och fylla på nytt nagellack, för att sedan ta en lång promenad i Nackareservatet.

Javisst ja, skulle ta vägen via Claes Ohlsson också och köpa färgkassetter till min printer.

Kom iväg lite sent, kanske beroende på att jag inte sovit ordentigt sedan tre-tiden. Trots att jag slöpat med mig en jättehög med tillbehör, kom jag på i bilen på vägen dit, att jag glömt gåstavarna.

Sladdade in fem minuter sent, satt i obekväm nagelstol till halvtolv, sedan började allvaret.

Claes Ohlsson: tre färgkassetter och en ny termometer - 686 kronor
Stadium, nya gåstavar med bungyfuntkion - 999 kronor. Här var jag fortfarande inställd på Nackareservatet.
Ut till bilen och lade in påsarna, men jag var nog lite hungrig, så något att äta innan jag åkte kanske? Tittade också på förpackningen av stavarna - behöver kniv eller sax.
In på Konsum - tre saxar för 49 kronor borgar väl inte för jättekvalitet, men vad fasen
Råkade passera  Village - sedär, en ny ljuslykta till TVrums/bibilioteket för 169 kronor
Macka och en latte - det finns hur många restauranger som helst i Nacka Forum - hur kunde jag välja den sämsta mackan av dem alla?  89 kronor.
Under dessa fram och tillbaka turer hade jag - bara på skoj, stuckit in näsan i olika kommunikationsbutiker och gjort en liten ovetenskaplig marknadsundersökning.
Nu var klockan så mycket och jag så odisciplinerad så varför inte fullfölja denna övning.
Resultat: ett abbonnemang på 199:- i månaden i 24 månader framöver.

Sedan fick jag för mig att tvätta bilen - 250 kr -  jättebra beslut, när jag redan har en trasig vänster backspegel. Den fick ju dödsstöten kan jag säga när jag skulle igenom tork-remsorna. När jag kom ut därifrån hängde den i strömkabeln bara. Så kan jag ju inte åka hem, för då slår jag sönder lacken på dörren. Och inte får jag isär strömkabeln, vad som ser ut som en vanlig han/honkontakt är totalt ihoplimmat.

Smyger in till OKQ8 vid Nacka, köper gaffatape - 55 kronor
Misslyckas med att tejpa ihop skiten

Går in och med desperation i blick och stämma frågar om man kan klippa bort eländet.

Då träffar jag min hjälte - en ung man som följer med ut och som - med visserligen mycket svära och mutter - kommer underfund med hur man inte får bort spegelhelvete - men väl hur man får fast den igen.
Kan meddela att den stora bilverkstaden vid Mölnvik bestämt sedan tidigare att det går nog inte, men de kan ta hem en ny spegel för 4087kr plus arbete. Alltså har jag i praktiken sparat - eller snarare min hjälte har -sisådär en 5000 spänn

Men min hjälte gjorde jobbet gratis, mot att jag lovat evig trohet till OKQ8 Nacka forum. Som ett första steg tog jag mitt Statoilkort och tankade gas och spolarvätska. Gick väl på sisådär en 300 spänn.

Sedan var jag trött på alla planer och åkte hem, dock via återvinningsstationen i Brunn.

Ville ju installera alla bra och ha-saker på min nya Iphone. Som jag inte ens fattar hur jag ska få fast SIM-kortet i. Så det blir en ny tur till Nacka Forum idag.  Sedan måste jag jobba också. Och tända ljus för den hjälten som borde fixat min backspegel och som hade blivit lite trött över gårdagen. Och klippa en mil till på Vasaloppet. Och plocka undan tvätten. Och fundera på hur sjuk min röda katt är egentligen.

Var är mitt sedvanliga, effektiva, koncentrerade och disciplinerade, planerade jag? Det känns som att den delen av mig försvann för evigt i ett soligt sjukhusrum för exakt elva månader sedan. Kvar blev bara en liten hysterika....

Kan någon teknisk kunnig människa

förklara hur det SIM-kortet ska få plats i den SIM-kortshållaren??

Minnessafari

En vecka när jag gått ner mig alldeles, har inte promenerat, inte gått på vattengympa, inte städat, inget alls.Skiter i arbetsplatsklassikern och prestigen och vikten.

Läste mina uppdateringar från den här veckan för ett år sedan, när Ralf var nyopererad. Hur kunde jag tro att jag skulle kunna bära honom igenom? Hur kunde jag inte se vad som höll på att hända?

Det är väl de som gör mest ont - att jag inte kunde tackla Ralf's rädsla för vad som höll på att hända, utan bara körde på som vanligt. Bara jag får honom att börja äta så att han får lite styrka, blir allt bra.

Så banala saker man hänger upp sig på, när världen rämnar framför ens fötter

Matkrav

Det är inte bara katterna som tigger mat. Fiskarna ställer sig glatt i parad i ena akvariehörnet när jag passerar vid pass morgonkanten. För att sedan ställa sig i kö unde utfordringsluckan. Nåja, de ska iallafall inte ha dietfoder, de äter gladeligen vad de får..
Observa mina babysar - det finns fler någonstans bakom växterna!

 Vi har inte fått mat på flera timmar. Snart bryter vi oss ut och hämtar burken på egen hand!

Ska väl också ta och laga mig lite mat. Efter dagens 8,8 kilometers stavgång får man faktiskt unna sig lite kolhydrater, så för ovanlighetens skull ska jag laga mig lite pasta. Såg på Facebook igår att Jennie hade något tjusigt namn på sin pasta, så jag år väl ta och hitta på något lika tjusigt till min improviserade pasta. Den innehåller iallafall färsk pasta, räkor, grädde, vitlök, basilika och svarta oliver. Och eventuellt lite mozarella. Och definitivt massor med parmesan...

Drygt halva Vasaloppet

 det vill säga 4,7 mil, har jag nu gått på två veckor. Om sanningen ska fram så börjar det bli lite tradigt.

Men - turistSverige visade sig från sin bästa sida, så när jag väl fått upp lite värme i mina köldstela pek- och långfingrar, så blev det både Gottholmarundan och Tjustviksrundan. Minus elva, klarblå himmel, strålande sol, vindstilla och gnistrande snö, Turist, ja visst!

Början på Gottholmarundan och första hästhagen - du får väl plocka upp Google Earth och visa Darin vilken väg jag gått idag!

 Efter två dagars (eller mer än) så är det bara den allra lättaste pudersnön, så delikat och så ömtålig. Bara man andas lite för häftigt yr den bland grenarna

 Storskogen, ingången till Gottholma gård och tredje hästhagen

 Gottholma gård och vårdträdet. Nja, troligen inte, men vackert mot den blå himlen. Särskilt som jag inte hållt kameran rakt utan lyckats få med björkarna till vänster

 Isen har lagt sig i Farstanäset. Om den tål lite pimpelfiske - nja, föga troligt!

 Jag står under motorvägsbron och fotograferar - kan man inte tro, va!

 Det finns tydligen en öppen vak på Saltsjöbadssidan, man ser dimmolnet ovanför om man tittar noga (jag har fel objektiv för att fotografera på det avståndet)

 En vindkåre som jag aldrig ens kände stökar till det bland snöflingorna på grenarna

 När man kommer till viken in mot Hålludsvägen, så blir vägen en stig. Men inte alltför mycket blåis lurar undar snön, så det är fullt gåbart

 Därborta är inloppet till Kolströms Kanal och Ingarö kyrka

 Arbetspråmen och arbetsbojarna ligger infrusna i Hållviken. Här sänker vi rör för att skicka skiten till Lidingö och Käppalaverket. Danvikstull är fullt!

 Sorry Inkan, men byter inte detta mot Thailand. Så andetagande vackert!

 MEN - herr Mus har inte fällt upp caben på Mercan eller ställt in den i garaget.Förfärligt slarvigt

 Även i min trädgård vilar vinterron, och min sibiriska tistel får göra skäl för namnet

Om nu din familjesituation blir sådan så du måste flytta hit igen, så kan du ju använda de här bilderna som turistpropaganda till Darin. Det GÅR att bo här också (och vi har nästan fri sjukvård).

Nu har jag bara 4,3 mil kvar att gå........

Lågmäld uppdatering

Det har snöat lite hos oss. Varningen för oväder gällde torsdagen. Så då jobbade jag hemma och beundrade den spekulära utsikten

 Det visade sig att torsdagen bara var en liten övning inför vad som komma skulle, så jag fick ta bilen till jobbet fredag och känna mig som Anundsen på Nordpolen - glashalt och 30 meters sikt på motorvägen.

Är lite låg och har haft svårt att förstå varför. Men efter ett antal minnesflashar, är det bara att inse att jag just nu befinner mig i en intensiv årsminnescykel. Det var nu som helvetet verkligen brakade loss för oss, förra veckan är det ett år sedan vi fick det olycksaliga svaret på datortomografin, den här veckan fick Ralf själv se sin cancertumör på koloskopin, nästa vecka är det ett år sedan han opererades. Så det kanske inte är så konstigt att tröttheten och lågmäldheten griper tag i en igen.

Fågelbordet fylldes på i gryningen imorse, vilket var en bra bit före åtta, och nu är kråkorna här och äter upp koltrastarnas mat. Vilket gör att Magou sitter givakt i fönstret bredvid mig och betraktar alla fjäderkotletter, som han ändå inte skulle veta vad han skulle göra med.

 Fick besked på blodproverna i veckan och både bukspottkörteln och sköldkörten visar fina resultat, dessutom sjunkern hans njurvärde hela tiden, vilket antagligen bevisar att förhöjningen berodde på hans allmäntillstånd. Han slipper penicillinkuren men får nog inse att det är slut på lammköttsdagarna. Kokt fisk är OK igen - trodde vi. Fick ´det i onsdags och igår och idag luktade det skunk från lådan igen. Stön.....

Dessutom så har jag fått svar på min sömnutredning, vilket innebar att jag fick skicka en ursäkt ut i rymden till Ralf. Bevisligen så snarkar jag inte bara utan har sisådär en 12 andningsuppehåll på 5-6 timmars sömn, med låg syresättning. Så nu blir det skena att bita på. Nya kronor har ju tandläkaren redan bestämt, så det är bara att hosta upp en drygt 20.000 till våren. Charmigt beteende, vilket innebär att jag insisterar på enkelrum under den kommande Berlinresan med Gunnel-gänget (om vi får tag i Gunnel och OK på bokningen, hon är i Thailand tre veckor. Och vi vågar ju inte ta beslut utan henne)

Kärringveckan accentuerades av min värkande handled och sjukgymnastens dom - ytterligare påverka från trasig nacke och axel, nu förstärkt av en utsliten disk i handleden. Så det blev en lunchpromenad till Uriform och nu är jag utrustad med extremt charmigt stödbandage i svart.

Dessutom har haft årsavslut på jobbet och fick inte riktigt den ratingen jag hade förväntat mig, det kändes ovanligt hårt. Samt att det slog negativt på min bonusutbetalning. Gör inte livet gladare.

Lyckan är att sätta sina egna spår i världsalltet. Nu har jag gnällt av mig, nu ska jag gå ut och njuta av snön. Ids inte släpa fram skidorna dock, åtminstone inte idag