Till dig, min älskling

en bukett av de finaste försommarblommorna, de du älskade så högt. Liljekonvaljerna, gökärten, hagtornen, smörblommorna, mandelblommorna, förgätmigejen, syrenerna, hundkexen. De har jag plockat till dig ikväll, och de ska du ska få med dig på din sista färd imorgon.

Födelsedagskalas

Lilla damen fyller sju år idag!! Det kom matte ihåg någon gång mitt på dagen, så då fick damen en stor puss. Tror hon uppskattade det sisådär.

Ikväll fick hon räkor på balkongen. Det uppskattade hon mycket mer

 Magou hade fullt upp med att bevaka sina egna räkor och hade inte riktigt tid att gratulera

In the early morning rain

- och framförallt blåst. Det verkar som att Ralf bråkar med oss inför morgondagens utflykt i skärgården, hans sista resa med oss.

Fredagens tjejmiddag blev omfattande, vi stängde stället, efter sju timmars prat. Ibland undrar jag vad det är med oss som jobbar där, som förlorar våra kära på så dramatiska sätt (ja, jag får väl anse att jag förlorat Ralf på ett "normalt" sätt), men jag har vänner/kollegor som råkat betydligt värre ut med olika typer av olyckor och katastrofer. Mycket prat blev det om det som  hänt, och många tårar. Vi drabbades också av ett uppraggningsförsök, med en man som  kom fram och tycket "att ni är ju så glada, och verkar ha så roligt". Roligt hade vi väl också, men jag muttrade lite för mig själv "du skulle bara veta".

Trots det lyckades jag ta en femkilometers promenad igår, byta lakan och städa lite, rensa ogräs i typ tre timmar och då har jag bara hunnit med hälften, grillat lammrostbiff och tomater och somnat i soffan.

Det känns så jobbigt fortfarande att bädda och byta lakan på ett täcke som aldrig blivit använt sedan jag bäddade senast. Om man inte räknar katterna då, men det är inte samma sak liksom

Civil olydnad, älskling!

Jag har köpt en hortensia. Hoppas du inte tänker spöka för mig nu. Men jag köpte iallafall en vit, inte en konstgjord rosa eller blå, som du tyckte var så fasansfulla. En vit är ju iallafall någorlunda neutral. Eller??

En saknadens kväll på balkongen

Vi har myst på balkongen ikväll, mina katter och jag. Vi har funderat, pratat och gråtit lite.

Rödtotten saknar fortfarande sin husse, hans beteende är fortfarande lite stört. Men efter att få ha smakat färsk kyckling och att matte suttit still och varit nära, så är harmonin någorlunda återställd.

Bezzie är nöjd bara matte slutar fara runt och sitter still en stund så att hon får ligga i knät- Bezzie tillhör dem som predikar att sorg kan inte botas med oändlig fysisk aktivitet, ibland måste man bara sitta ner och låta saker värka ut.

Apropå värka - fem sekunder senare sätter hon alla huggtänderna i min hand för att jag inte kliar henne tillräckligt mycket. Terrorist!

Innan hon åt på mig, åt hon på sladden till hörlurarna till min Ipod. Jag har plockat fram ett antal olyssnade ljudböcker som Ralf och jag inte hunnit med eller inte orkat intressa oss för. Nu lyssnar jag på Jan Guillou och Tjuvarnas marknad - den är ju bra! Usch, jag borde spelat upp den för Ralf, han hade verkligen gillat alla turerna runt ekonomisk svindel och girighet. Varför gjorde jag inte det??

Jag har köpt mig en liten elgrill i min ensamhet. Egentligen letade jag efter en förra säsongen också, men kunde inte hitta något annat än dyra Webers. Så Ralf fick ingen grillad mat sin sista sommar - men efter alla seglingssomrar tror jag att han innerst tyckte det var skönt.  Men jag har iallafall grillat. Grillade lammfärsbiffar igår, det gick sådär - måste köpa ett halster, strömmingen går ju dessutom till snart - och kycklingfiléer idag, pimpade med olika kryddor från kryddlandet. Det gick bättre och blev dessutom väldigt gott, med körsbärstomater och mozarella. De två håriga gangsterna åt upp cirka hälften av filéerna innan de ens hamnade på grillen......

Vi äter, vi gosar, vi lyssnar på ljudböcker - vi saknar! Varje sekund, varje minut, varje stund. Imorgon skulle jag ha min stora överraskningsfest hade jag planerat! Som kompensation till Ralf's barn för att vi snuvade dem på bröllopsfesten skulle vi ha en glad tillställning och fira att det  den 27 maj är 30 år sedan vi träffades.

Istället får jag sprida din aska över öppet vatten på måndag - det hade jag INTE planerat

Färgsymfoni

Visst är matte fantastisk, som väljer minipetunior som passar till min pälsfärg.

Visst matchar vi varandra helt fantastiskt????

Familjens soldyrkare

Äntligen börjar vädret bli sådant, så att Bezzie kan flytta ut på balkongen. Familjens enda riktiga soldyrkare är redan mer brun än svart

Dessutom en mycket litterär soldyrkare som läser Hemingway....

Trångt och bökigt

men målet är nått - att gå kilometern på under tio minuter. Fast då fick man boxa sig fram lite, tänk att fruntimmer inte kan starta i den startgrupp de hör hemma. Jag har till och med joggat vissa delar av sträckan, för att kunna ta mig fram.

Kunde med ett tyst glädjetjut konstatera att min stegräknare är inställd alldeles uppåt väggarna. På en femkilometers sträcka loggar den alltså cirka 1.5 km för lite!! Undra på att mina kilometer tider varit så deprimerande hela vintern och våren. Och tänk så många mil extra jag gått, utan att veta om det!!!

Undra på att man är vältränad numera

Vårrus - vårhysteri

Varför blir arrangemang för det kvinnliga könet lätt någon form av masshysteri? Ikväll är det Vårruset och naturligtvis MÅSTE ALLA delta. Så här sitter man nu i rosa collegetröja och walking shoes och väntar på kollektiv avfärd mot Universitetet.

Min kompis Oliver

bor tvärs över gården och vi brukar träffas över någon rabatt då och då och byta tankar om livet. Oliver tillhör dem som har mycket tankar om livet och med ålderns rätt, så delar han frikostigt med sig av sina tankar.

Det var i mars som vi råkade träffas lite oförhappandes på gården, och Oliver hade en stor nyhet som han lite andtrutet måste få dela med sig av, "Kathleen, Kathleen, vet du att Ralf är död?" Ja. Oliver jag är smärtsamt medveten om den saken....

I lördags spatserade han runt med  händerna i byxfickorna och agerade arbetsledare under gräsmatteutrullningen. I söndags gjorde han samma runda, fortfarande med händerna i byxfickorna, lite lätt svankryggig och med auktoritärt putande mage (som han inte har, han är en sticka). Samt lät myndigt omtala, där jag låg på knä och skar rent skarvar, "att idag har jag inte tid att hjälpa dig, för jag ska på kalas". Tack för informationen.

I lördags kväll kom Oliver och hans äldre släkting förbi - hos mig finns ju mängder av basilika som väntar på utplantering, och de hade glömt att köpa. Tacksam att bli av med åtminstone en kruka, valde vi ut lämplig planta, klappade katt, pratade hund, och livet i allmänhet. När Oliver skulle återgå till sina grillade korvar, vände han sig om i trappan och förkunnade med stort allvar:
- Kathleen, i jul måste du julpynta alldeles själv när Ralf är död. Men om du inte kan det, så kommer vi och hjälper dig.

Mitt ansiktsutryck blev antagligen lite spänt, för dels får man inte skratta en femåring rakt i ansiktet, dels var hans mors ansiktsutryck rätt underbart. Hade hon fått strypa honom där och då, hade hon gjort det!

Min kompis Oliver - när han var tämligen nyinflyttad för sisådär två somrar sedan, satt han i bilen och sade till sin mamma:
Jo, mamma, du vet, min kompis Kathleen.........

Sådana kompisar ska man vara rädd om!!

Karl-Anton Johansson ringde

och önskade en trevlig kväll, varvid följande konversation utspelade sig

- Hej, jag heter Karl-Anton Johansson och ringer från Fondbolaget vad det nu hette. Hur har du det en sådan här vacker kväll

Surmulen husfru:
Jotack, jag städar badrummet, vad gör du?

Nervös säljare: Eeeeee, jag ringer runt till folk och försöker sälja fondförvaltning

Surmulen husfru, lätt andfådd:
Skit i det du, kom hit och städa badrum istället, så gör du mer nytta

Ännu mer nervös säljare:  Eeeeee, du kanske ska få städa klart, så ringer jag en annan kväll. Adjö, och tack för samtalet -pling

Det är ingen tåga i ungdomen numera!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kanske tur att man är ensamstående numera

Försvann ut strax efter tio och återkom i hemmet efter sex. Ralf hade varit vansinnig och katterna är hyfsat uttråkade.

Men nu är det mesta grovarbetet gjort utomhus, förutom att de nylagda gräsmattorna kommer att behöva mängder av vatten ett tag framöver. Föreningens vattenräkning blir tung!

Nu SKA jag ta itu med tackkortet - den ursprungliga planen var att ha det klart så jag kunde åka förbi Robert under eftermiddagen och slänga skriptet i brevlådan. Det sket sig, så att säga......

Äras den som äras bör

Just det - i inlägget "Jag ´ber om ursäkt, Magou" så är inte alla bilderna fotograferade av mig!

Den översta, med Bezzie bakom fuchsiorna, är min, tagen med min gamla skraltiga och långsamma Konica. Den kameran dog i maj förra året när den delade ryggsäck med en läckande vattenflaska.

De andra två är tagna av Ralf's yngsta son, Mats. Naturligtvis vill jag skylla kvalitetsskillnaden på att han har en extremt avancerad och dyr Nikon - men om ärligheten ska fram, så slår han mina fotografikunskaper med cirka 5000%

Kolla bara skärpan och färgdjupet i Bezzie´s svarta päls. Samma sak med bilderna vi tog på Ralf's begravning. Hans går inte att jämföra med mina, eller tvärtom då. Mats bilder slår mina med hästlängder

Gräsmattor-nackont-skogsbrand-rabatter-bakläxa

Först av allt - det är inget roligt att skriva blogg när man inte har någon kamera

För det andra - tur att det blåst idag, så man kunnat hålla lagom arbetstemperatur

För det tredje - 90kvm gräsmatta tog 40 minuter att lägga ut. Trots kort varsel kom det fler än tio personer, så vi fick lite annat gjort också.

För det fjärde - den enda med erfarenhet av gräsmatteutrullning kom ut efter att allt var klart (av godkända orsaker) och gav oss bakläxa. Men jag var redan inställd på att jag måste göra diverse korrigeringar imorgon, det kan jag leva med, bara det huvudsakliga arbetet är gjort

För det femte - hämtade 23 stora kullerstenar på Säby och lade ut som parkeringsskydd. Kanske slipper bilar på gräsmattorna nu

För det sjätte, sjunde, åttonde och så vidare. Idag har mina 70 basilikor fått stå på balkongen under dagen för första gången. Min kompis Oliver (sisådär en fem år gammal) kom hit ikväll och fick en kruka för hans mamma hade glömt att köpa. Nu har jag burit in alla 70 plantorna igen - plus citronbasilikan och chilin - för natten. Så ska jag hålla på till efter den 10 juni.

Grävt upp, luckrat och planterat om i en rabatt, inkl planterat utblommade påskliljor. Nej, jag är inte galen.

Orkade inte laga lunch, åkte ner till Bistro i Hamnen och åt en spenatsoppa för 85 kronor. Hade förmodligen lagat till den själv för tjugo.

Har fått en muskelinflammation i nacken och axeln -måste nog ringa sjukgymnsten måndag morgon, för till och med en stavgångspromenad blev nästan outhärdlig. Och det är Vårruset på onsdag......

Nu ska jag försöka vara duktig flicka ett tag. Ska författa tackkortet som ska skickas till alla som på något sätt hört av sig, deltagit och stöttat efter Ralf's död. Och så har jag en 50-årspresent att starta upp med.

Och så är det en sådan där dag, då jag pratar med många - men bakom masken är bottenlöst ledsen.

OCH - så ringde jag brandkåren för det har luktat brandrök och varit duktigt dimmigt uppe i skogsdungen och bakom elgatan. Men inte hittade de någon skogsbrand. De såg bara rätt uppgivna ut - fruntimmer.....

Jag ber om ursäkt, Magou

Den här damen fyller sju år nästa onsdag.

Och har kommit in i kattungestadiet igen. Igår tog hon en promenad från kattställningen till allra högst upp på den extra höga Billybokhyllan.

Under färden dog min kammarljusstake i keramik som syrran på Gotland drejat. Tur att hon inte umgås med mig, så jag slipper förklara. Bezzie blev vederbörligen straffad genom att dammsugarn plockades fram klockan sju på morgonen och fick fara runt hela huset.

Det kastar dock ett nytt ljus på incidenten med kameran. Det kanske inte var du, Magou!?

Tjoho - jag sa ju att jag var oskyldig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

 Skulle lilla jag?? AAAAALDRIG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kloka barnbarn och trasig själ

Hade en liten SMS konversation med en av sondöttrarna idag, och hon avslutade med några kloka ord "Tiden läker inte alla sår, man lär sig bara att leva med dem". Stor insikt av en så ung dam.

Nu är alla uppgifterna för bouppteckningen inlämnade, min nogrannt sammanställda pärm visade sig bara behövas till en tiondel. Två barn i form av Tony och Mats var med och stöttade, vilket innebar att jag kunde hålla garden uppe och skratta och skämta, annars hade det lätt blivit en mer tårfylld historia. Det river och sliter varje gång man ska inse varför man sitter där.

I måndags kom beskedet att vi får sprida Ralf's aska över öppet vatten. Nu ska vi bestämma datum, få ett intyg från begravningsbyrån och åka till krematoriet för att hämta urnan. Det var en liten brottningsmatch att få reda på var askan fanns, men det är nu löst. Ralf är kremerad i ett krematorium som ligger på en mycket vacker kyrkogård med stor frid och ro - och där hans mormor och morfar ska vara begravda. Ödets nyck.

Vartefter varje punkt på att-göra listan prickas av ökar paniken. Det är ändå uppgifter som hållit mig gående - även om mycket gör ont - och jag börjar inse med fasa att - sedan då?? Vad ska jag göra sedan då? Jag kan ju inte stå med huvudet i en rabatt för jämnan. Eller bryta ihop lite elegant på bussen på vägen hem, vilket hände idag.

Visst, man lär sig leva med dem. Men på vilka villkor?

Kl 10:37

och den är klar!! Pärmen med alla papper till Ralf's bouppteckning på tisdag. Skuldebrev, saldobrev, försäkringar, köpebrev, fakturor, deklarationer - förhoppningsvis är allt med och gör det hela till en snabb process. Jurister fakturerar inte per timme - de fakturerar per minut.

Och så regnar det ute, så trädgårdsarbete är väl inte högst på listan. Nåja, balkongen ska ju rivas inför kommande fasadmålning. Alltid kan man hitta på något att roa sig med........

En hög broilers

http://birdhouseinliatorp.blogspot.com/

-fast man ska nog vara en stolt förälder för att hävda att de är söta

Det händer saker fredagen den 13:de

- Blåmesens ägg har börjat kläckas
- gårdagens inlägg har försvunnit i cyberspace
- kameran är inlämnad och tar upp mot fyra veckor att få tillbaka
- min deckare på Ipoden är slut

Två månader - två eoner

Två månader, vad är det? Några sekunder som bara svischar förbi mellan jobb, städning, handling, matlagning, sortering, tvätt, vårrustning.

Eller en tid som är som ett stort svart hål, en tid som är minst två eoner, en tid som bara inte finns.

Det är svårt att hitta sig själv i allt det här, på något sätt så är tiden bara ett stort svart hål. Det känns som ofantlig tid sedan Ralf lämnade mig, en tid som också äts upp av diverse praktiska och administrativa uppgifter, jobb, fritid, åtaganden, sociala kontakter (jag är inte helt bra på att upprätthålla dem ännu, men jag jobbar på saken) - tid som är ett svart hål utan minnen. Fråga mig vad jag gjort och svaret är - vet inte. Bara genomlidit.

Men i normal tid, så är ju två månader ingenting. Men det är inte normal tid, det är den längsta tid under den kortaste kalendertid jag någonsin upplevt. Om jag skulle placera den här tiden i någon form av tidsaxel så är varje sekund en motsvarighet av två månader.

Jag jobbar. Jag skrattar. Jag planterar blommor. Rensar ton med ogräs. Jag till och med går och tittar på lite nya möbler att möblera om med. Tar motionspromenader i tidig morgonstund. Jag tvättar (men glömmer vika och hänga och stryka och plocka in tvätten). Fyller på kattmat och gör ren vattenfontän och tömmer kattlåda. Byter sängkläder. Köper nya kläder till mig själv. Lagar mat och äter. Sover till och med ibland. Jag tittar inte på ishockey-VM. Det är så förbenat tråkigt att göra på egen hand utan att ha något att kommentera till och med.

Det låter ju normalt - eller? Ibland undrar jag. Andra människor som har sorg som jag hört talas om sitter hemma och gråter och är handlingsförlamade. Jag har aktiviteter från arla morgon till sena kvällen, när jag stupar. Men det hjälper inte.

Två månader - en kiss i Nilen och en ocean av saknad.

Var till Ingarö kyrka ikväll och tände några ljus. Någon annan sörjande hade placerat nyplockade gullvivor i en vas i minneslunden, så jag fick ett hugg i hjärtat. Det måste jag också göra, blir att plocka i helgen. "Vår" kantor var där och övade. Jag hörde aldrig att han sjöng med i psalmerna under begravningsgudtjänsten (men jag har bara kortfattade minnen från den stunden). Det var dock skönt att höra att han sjöng bra - Ralf var noggrannt med sådant (utom en och annan midsommar då'rå)

Imorgon ska jag åka med kameran till affären - får se vad för garantier och möjligheter jag har att få den fixad. Gärna på en gång.................. Jag ska ju på kosläpp på måndag!! Apropå normala aktiviteter......

Jag blir GALEN

Så kommer man hem från jobbet, trött och sliten och lite smådeprimerad .

Och vad hittar man??? Jo, denna röra på golvet i arbetsrummet

Så nu har man en kamera med ett objektiv som inte går att röra vare sig åt ena eller andra hållet - snacka om autofokus. Den kameran är nästan på öret ett år gammal, Ralf bjöd mig på en ny förra året, när jag hällde vatten i min gamla.

Ser ni den där rosa, vadderade kameraväskan. Den är till för att kameran ska kunna ramla (i måttliga mängder) och tåla stötar (i vissa mängder). Det är bra om locket är stängt då............

Undrar vad f-n terroristen skulle upp på den smala hyllan och göra???

Det var inte jag - det var han!!!

Det var länge sedan Ralf kom och spökade för mig. Men den här katastrofen vill jag inte skylla på honom, han har bara gjort små, harmlösa spök. Undrar om Bandit från Ligan varit här??????

Grattis på födelsedagen

Hoppas du blir firad  på alla sätt och vis!!!! Grönsakssoppeboken kommer en annan gång, det har varit lite mycket......

MEN - jag är i Sätra och blir bjuden på middag. Tony har plockat nässlor när de var ute i skärgården i helgen och Jennie har lagat nässelsoppa. Mycket gott. Nu väntar vi på varmrätten och senare desserten. Med det här tempot är jag väl hemma vid åtta tiden ikväll.....

Vi har sommar hos oss nu, mer än 20 grader och vi har haft arbetsdag i föreningen så jag har jagat tanter och farbröder runt alla rabatter och alla gräsmattor.

Vackra!

Fortfarande kommer det en och anna kondoleansbukett. Idag kom det en bukett från en av mina tidigare chefer. Så vackra och med så fina ord att tårarna räckte från Gustavsbergs Centrum till Mölnvik och genom halva bokaffären

 Lite måste jag skälla på Ralf också - tänk att han måste lämna mig för att jag ska få rosor

 Det var så fina blommor så jag absolut måste svänga förbi Hemtex och köpa nya dukar och bordstabletter. Vilka naturligtvis omgående blev utsatta för invigning och lagom tillstökade nu ser mer hemvanda ut

I did it, darling!!

För första gången har jag bytt batteri i farfarsfars klocka - själv!! Det var faktiskt din uppgift!!!!!!

Nu tickar den på så fint igen.

O-ändrade vanor

Resultatet i korgen för återvinning verkar dock inte förändrats, trots allt annat som hänt

3:e maj 2011 - say no more

Har haft tjockaste tröjan på både gårdagens och dagens morgonpromenad - samt mössa och handskar!

Nu på morgonen har allt smällt bort, men det småregnar, blåser nordligt och är allmänt tjurigt

Så är väl humöret också - jag tycker inte att livet är snällt. Gick förbi Engelska parken vid Farstadal idag, och backarna är helt täckta av vitsippor. Varför visade jag aldrig Ralf det?

Väntar på att få besked från Länsstyrelsen beträffande spridning av askan. Måste sortera in alla kontoutdrag, fakturor, etc i en ordnad pärm inför bouppteckningen, så att den går så lätt som möjligt. Måste prata med Viktor om att acceptera erbjudandet att få ligga kvar på land över sommaren med båten.Måste meddela VBS att jag inte behöver platsen i sommar trots allt och att jag vill hyra ut den och få mina pengar tillbaka.
Måste röja balkongen så att målarna som ska måla fasaden kommer åt.

Måste fatta varför min Ipod spelar upp kapitlen i helt fel ordning när jag äntligen laddat ner en deckare.........

Måste fatta att jag är ensamstående numera. Något jag kan leva med rent principiellt - jag har inget jättebehov av stort socialt sällskap. Men jag har väldigt svårt att acceptera att jag är ensamstående för att Ralf inte finns - det är inte vad jag kan förstå och acceptera.

Och numera kommer han inte ens och spökar för mig längre. Men jag har drömt om honom rätt mycket de senaste nätterna

Och om vädret är tjurigt härs, så verkar våren vara ännu senare i USA, för i fredags kom det en bukett tulpaner därifrån....