Idag har jag inte haft tiiiid att hjälpa matte,

fast hon jobbat hemma.

Jag har haft mycket viktigare saker för mig - sola i soffan till exempel.

Det gäller att passa på medan det finns någon sol....

Längre säsong hade gett snyggare stilleben??

Jag  - och tomatplantan - hade behövt en lite längre säsong.

Dessutom hade stillebenet blivit lite snyggare om jag sparat den enda mogna, knalloranga tomaten. Men den åt jag upp

Dessutom kan jag inte bestämma mig vilken som är snyggaste stillebenet..

Sedan får jag dåligt samvete över så konstiga saker. Under de år vi bodde här tillsammans så odlade jag aldrig någon tomat för jag trodde inte att min nordväst balkong skulle vara bra för det.
Nu fick jag en planta av grannen som frösått för många plantor - och den har växt över halva balkongen och levererat och levererat och levererat. Stackars Ralf, han hade med glädje levt på tomater hela sommaren om han fått smaka de här läckerheterna. Så dumt av mig.

Först dåligt, sedan dåligt, sedan bra

När hösten (?) började göra sig påmind, flyttade jag in klöstunnan eftersom jag tyckte det var synd att den skulle stå ute på balkongen och bli fuktig och möglig.

Dåligt, dåligt, dåligt tyckte husets härskarinna. Som tillbringade ett par dagar med att sitta ute på balkongen och beklaga sig över sin förlorade utsiktsplats.

Nu är placeringen så godkänd och så utnyttjad så matte får inte ens sängkamrat alla nätter.  Har smugit upp ett par gånger då det varit tomt i husses säng för att bara se ett svart knyte och en lång svans, båda i djup sömn, högst upp på klöstunnan...

Utsökt utsikt över grannens uteplats, taket på cykelförrådet, rönnbärsträden - och kolstrastarna och sidensvansarna..

 Yeeehai, klöstunnan är perfekt placerat inför vintersäsongen

Lite synd att min fågelmatningsplats är ända uppe vid skogskanten - hon skulle ha jättekul om de fick mat på taken till cykelförrådet. Men då blir det nog grannklagomål.

Efter en liten tur till Åkersberga med två sondöttrar och en pojkvän (alltså sondotters pojkvän) blir kvällen lugn och kontemplativ. Hann ävenmed en snabbis till annan sondotter och överlämna födelsedagspresent - även om jag missade tårtan.

Imorgon ska jag ha bostadsrättsföreningsträff med lite äldre gentlemän för att försöka inspirera till mer frivillig skötsel av markerna.

Att ta sig i kragen

Så trist att hamna i det här mjukvåta träsket av nedstämdhet och blöthet. Så lite krävs för att hullingarna ska gå rakt igenom ett icke fungerande skyddsnät. En liten film om misshandlade barn, ledsna katter, en incident på jobbet, sliskig romantik i en film, en tråkig insikt i lägenhetssökande - litet eller stort så är tåreflödet nära eller i full gång.

Det blir till att ta sig i kragen.

Åkte ut till båten i morse för att göra iordning salongen och förpiken för vintern. Men där pågick motorarbete, så vägen var spärrad. Blir till att ta sig i kragen och ta sig dit en annan dag.

Tog mig i kragen och krattade löv idag en stund, eftersom jag fastar och var hungrig gällde det att hitta på något att göra.

Har också tagit mig i kragen och druckit två liter saltlösning mellan kl 15-16. Om tre kvart ska jag ta mig i kragen och dricka en liter till. Sista kragtaget är kl 4 imorgon bitti - då ska jag dricka sista litern.

DET är något att ta sig i kragen över..

Kl åtta är det dags att vara på Ersta för blodprov först och undersökning sedan.

Sedan är jag sur på Telia - igår började de resa en ny mobilmast. Spännande helikopter lyft från första parkett - men naturligtvis har de placerat den i skogsgläntan rakt framför mitt fönster. Femtio meter mer åt höger och den hade nödtorftigt dolts av träden. Tack för det, Televerket.

Tänker dock inte ta mig i kragen och klaga........

De där förbaskade spindlarna

Det är inget trevligt att vakna i total panik för att man har en redig tarantel spindel som kittlar en i armhålan och kryper runt i sängen. Att därtill försöka väcka sin man som surt studsar upp, säger att nu vänder den och kryper åt andra hållet, för att sedan lägga sig igen, är inte heller trevligt. Särskilt när spindeln är emellan mig och sängkanten och jag måste hoppa över den för att komma ur sängen.

Och särskilt när den omtalade mannen varit död i drygt två år

Stackars Bezzie, hon får ett abrupt uppvaknande mitt i natten när matte drömmer mardrömmar.

Inatt prasslade spindlarna - en hel hög - bara omkring på golvet.

Och så undrar folk varför man har blåa ringar under ögonen.............

Mardrömmar, någon?????????

Inatt brinner det ljus

för min goda vän, min fantastiska chef och härliga kollega. Idag tog din redan hårt drabbade familj ett sista farväl och våra tankar har varit med.

Det brinner ett ljus i din ljuslykta och det får vägleda genom natten.

Bokslut efter en helg

Gårdagen blev bara fnuttel, medan Tony och kamrat körde min båt från Värmdö till Sätra. Vilket gick bra. Dessutom visades den upp för en spekulant efter ankomsten till Sätra, något som också Tony gjorde. Jag undrar hur många timmar jag är skyldig Tony nu?? Men han erkände att det var en vacker dag att köra motorbåt på, så resan var väl inte bara en uppoffring. Dessutom fick han tanka på mitt bensinkort, alltid trevligt att någon annan betalar när räkningen slutar på 4500:-

Nu väntar vi båda lika ivrigt på spekulantens beslut - det är i alla fall den mest seriösa spekulanten hitintills.

Idag skulle vi ta upp båten - men Tony har fixat plats lite på pass gyns så att säga, så om det blir av eller inte vet jag inte riktigt. Efter att ha tagit en promenad upp till skogskanten där vi alltid låg tillsammans under de goda åren, Tony med sin Scampi, vi med vår Arcona, och drabbats av alla glada vårrustningsminnen och frusna höstupptagningsminnen, såg jag antagligen väldigt moloken ut. Så Tony skickade hem mig, istället för att jag gick där och hängde med huvudet.

Dessutom måste jag erkänna för den eventuella spekulanten att babords backslag nog måste ha service - vilket jag naturligtvis kommer att betala.

Efter att rastlöst vandrat omkring hemma och dunkat huvudet i väggarna en stund, blev det en lång promenad. Med tanke på mitt nyopererade öga, en promenad i pensionärstakt. Men liksom större delar av Sverige, har vi ett fantastiskt oktober väder och jag bara älskar dessa höstdagar. 4,7 km tog bort lite rastlöshet och lite sorg så lite bättre kändes det dessutom.

Det blev till och med en stund på balkongen med katt och bok.

SOS ringde och ville ha lite mer pengar till barnhemmet i CentralAfrika - jag återkommer när båten är såld, jag lovar!!!

Och lite obligatoriska bilder.

Tidigare i höst trodde jag att tillgången på rönnbär innebar att jag kunde hålla budgeten för snöröjning i vinter. Tillåt mig att tvivla. Bland alla röda blad finns tonvis med röda bär och fåglarna festar som bäst

 Gustavsbergs fiskeflotta kom infarande just när jag passerade hamnen

 Men vid bryggan finns den ännu många som inte kommit upp på land. Hösten har varit alldeles för fin för att ta upp båten, det ser likadant ut på de flesta marinor

 Hittade en bild från veckan före midsommar, dagen 23.32 med solnedgång. Samma skogsbryn erbjuder nu stora utmaningar att fotografera strax efter kl 18 - jorden tippar över sin axel allt fortare. Men gubben i månen är uppe och går!

Den osminkade sanningen - snart ett minne blott

Idag har vi jobbat hemma igen, jag och min katt. Ja, katten har inte gjort så stor insats, hon verkar lite låg.

Jag sminkar mig gärna och klär mig representativt när jag går till jobbet (som sagt i tidigare inlägg, inte så många som bryr sig kanske) medans jobba hemma dagar är den diametrala motsatsen. Mjukisbyxor, sunkig T-shirt med inget under så att säga, självtorkat hår och ingen makeup.

Då är det skönt att hitta den här artikeln i Aftonbladet och se att det är inte bara en själv som sunkar ihop och lever ett dubbelliv.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article17637626.ab

Men men - säg den lycka som varar för evigt. Jag jobbar ju i ett globalt företag med medarbetare spridda i alla länder, vår egen region är fyra nordiska länder, centraliseringar av funktioner en ständigt pågående process. Och telefonmöten i ständigt ökat antal.................

Telefonmöten kan bli lite alienerade och tenderar att inte inkludera alla - så den nya idéen är att nu ska vi använda webcamera funktionen på våra laptops och vara uppkopplade med bild.

Den omedelbara kommentaren från avdelningens alla kvinnliga medarbetare var MYCKET unison - men vad fan, då måste man ju använda makeup och klä sig anständigt även när man jobbar hemma....................

Vi jobbar hemma idag

Matte får sitta i soffan med jobbdatorn för Bezzie jobbar med hemma datorn.

Om hon nu egentligen inte bara tycker att jag ska prioritera henne istället för datorer och email och rapporter och projektplaner.

Kan det finnas en viktigare projektplan än att klia Bezzie i nacken?? Egentligen??

Söndagsblues

Rivstartade dagen något senare än igår - ja, det vill säga vaknade vid fyra och lade mig framför TV'n, men sedan degade jag till nio.

Förutom hushållsysslor satt jag mig äntligen ner och skrev det där kondoleanskortet som jag tuggat på så länge, och dessutom helst ville skriva i ensamhet. Naturligtvis blev det första försöket hur patetiskt som helst och dessutom tappade jag bort mig på slutet, så det blev helt fel. Blev till att slänga det vackra kortet och ta fram ett annat, lite för gullegulligt, men jämfört med Bengt Elde korten, något mer lämpat för uppgiften. Samt bli lite mer kortfattad och mindre episk.

Vad ska jag nu göra med alla kort som jag köpt på mig för att skicka då och då till min sjuka vän? Där hon är nu behövs de inte längre.

Morgonen var också lite ledsam med en massiv höstdimma. När jag tog en promenad över skogen till Kyrkogården för att höststäda mormors grav,  började den lätta. Men vyn över Kvarndammen och den ensamma sothönan lockade till liten fotografistund.

Stackars mormor, det är inte ofta hon får besök numera.

Har väl visat lönnlöv förut - men de är ju så vackra så här års

Så tog jag mig en tur till Strandängarna i Tyresö och tittade på det nya området där man byggt etapp 1 och nu säljstartade etapp 2. Nja inte vet jag, köpa en tvåa för lika mycket som jag kan få ut för den här 3/4:an?  Och när jag ändå rullade, stannade jag till i den nya stadsdelen Hedvigslundsparken i Älta och tittade på de bostadsrätter man bygger där. Det området låg inte alls där jag trodde.

Sedan tänkte jag fika på serveringen i Nacka reservatet men det var motionslopp där idag och knökfullt på parkeringen. Så det blev Sickla Köpmarknad istället och det var dumt. Men jag hoppas jag är fin på jobbet imorgon. Inte för att någon noterar om jag har nytt på mig - men man får väl vara glad på egen hand.

När jag är cynisk brukar jag säga att "det värsta med att vara änka, är att ingen ser när man klipper håret eller har nya kläder" Då får folk lite stora ögon.....

Jaha, så är man ensamstående igen då....

Den tillfälliga inneboenden har flyttat hem idag efter stambyte och total renovering av badrummet.

Körde dit alla prylar som sakta intagit mitt hem de senaste sju veckorna - jag har lyckats trigga Barbros shoppingnerv rätt bra under de här veckorna - och så plockade vi upp, torkade byggdamm, torkade byggdamm och torkade byggdamm och ställde allt - nåja, nästan  allt - tillrätta igen. Arbetsrum, flytt av taklampor och flytt av gångbandet lämnar jag till barn och barnbarn. Samtidigt möblerade jag om lite grann bland alla fina saker som bara stod undanställda. Men jag fick inte med damen och köpa lite nya blommor.

Samt att vi hann med ett besök i shoppinggallerian i Liljeholmen, men det blev tröttsamt.

Lite vemodigt att komma hem till tom lägenhet - vem ska nu plocka ur diskmaskinen och hålla diskbänken i perfekt blänkande skick??

Värst blir det väl för lilla fröken, som haft konstant uppvaktning, uppbackning och uppmärksamhet i sex av de sju veckorna. Bland annat så äter ju inte matte skinksmörgås till frukost, så nu är det slut på frukostskinkan - igen. Förra gången den försvann var när husse lämnade oss.

Madam har ´nu kommit så långt i sin bortskämdhet att hon inte går till skinkan - skinkan får gå till henne, dvs det är bara för Barbro att hänga sig över hela mitt stora matbord och truga lilla fröken. Fjäskeri av stora mått som efter morgondagen (det råkade bli en skinkskiva kvar) inte kommer att förekomma mer i det här hushållet...

Jasså, där borta sitter du och skinkan. Jag råkar sitt här jag, hoppas du tänker göra något åt den saken.....

Hmmm, är det rätt sorts skinka?? Du har inte uppgraderat den till en lite mer lyxigare sort händelsevis?

 Jag veeeeeeeeet att du är typ 150cm stor men du får väl ändå anstränga dig lite. Du borde ha lärt dig att jag äter inte skinka från bordet, bara ur handen. Sträck dig längre och håll i tills jag tagit tag i biten!!!!!

 Och du tror att jag är cirkusartist och fångar saker i luften?? Det är för hundar, inte för katter!!!

Men herregud, ska det vara så j-a svårt att lämna över en skinkbit. Jaja, jag får väl äta härifrån då'rå....

Vi ska i alla fall ta kontroll över vårt arbetsrum igen, efter att ha haft det uthyrt under den här tiden. Det kan ju bli lite skönt, det ligger papper överallt, både för jobb och Bostadsrättsförening - och lite privat också. Har visst missat en räkning med upprörda påminnelser som resultat. Kan man skylla på inneboenden??

Ambitionerna gick i kras, när jag fick sällskap!! Det går inte att dela dator med en MCO

Vilken/vilka tangenter hon ligger på vet jag inte, men jag garanterar att hon lyckades öppna cirka hundra fönster med olika meddelanden. Att få stopp på dem och lyckas stänga dem var en hyfsad utmaning. 


Obs den oskyldiga minen medan nya windows fullkomligen studsar upp

Efter att ha nödstoppat datorn och startat om lyckades jag dessutom svara "ja" på frågan om jag ville återskapa senaste session. Efter det har jag beslutat att stänga av dagen och ägna mig åt den kronärtskocka som kokar på spisen, i sällskap med välförtjänt vin. Före detta inneboende var vänlig nog att lämna kvar boxen.....