Sverige kan!! (också)

Var på Veteranbilsutställning på Siggeta i lördags - varsågod Darin, vi kan vi också!

Personligen så föredrar jag dem lite små och nätta

Den här sorten kommer jag ihåg - man hörde kulsprutemotorn en kvart innan bilen kom

Det här kommer jag också ihåg, alla tanter skulle ha små plastblommebuketter i bilen som inredning. En trend som min kära moder aldrig föll för, och det är skönt att veta nu

THE Car (fast ännu hellre en Morgan)

Också röd, men lite större

Grönt och Turkost på en Roadmaster

På äldre dagar har jag blivit Mercedesfantast och de gamla modellerna har alltid legat mig varmt om hjärtat

Veteranbil?? Kommer inte ihåg, ser mer ut som en roadster

Med V8!!

Med egen registreringsskylt, det tycker jag är klass

Tänka sig, att din pappas Volkswagen hamnade här? Eller??

Gillar den där trubbiga nosen - vilket vindmotstånd

Och att kunna öppna vindrutan framåt - undrar varför det inte blev någon hit?

THE CAR!!!!!!!!!!!!!!

Tyvärr fanns det ingen med måsvingedörrar, men den här skönheten duger såååå bra

Folk med hjärna kör bil med stjärna

En gammal A-Ford - tur att inte pappa är med, han hade blivit nostalgisk

Den här var så söt, en liten tvåsitsigt Fiat, i folkmun benämnd som rullskridsko på fyra hjul. Har ungefär den storleken

En gammal förkrigsmerca

Veteranbil?? Men Ralf fick en halv orgasm

Mycket att polera är det

Mycket snygga fälgar såg jag

Alltså - nu kan vi snacka BMW.Och jag be dig observera stängslet i bakgrunden!

Den är ju så snygg. MEN - efter fotograferingsrundan, som till viss del skedde ståendes på knä, tar jag hjälp av det tidigare utpekade stängslet för att resa mig.

På baksidan av träslån göms ett elektriskt stängsel.

Varvid jag tuppar av, ramlar baklänges, slår bakhuvudet i kofångaren på en jätteamerikanare, studsar upp igen och slår i huvudet i dragkroken på samma bil. Kameran studsar upp och slår mig i pannan.

Fyra timmar på SÖS akuten (jag gjorde som du och väntade ett par timmar med att åka in, så att kvällskön verkligen hann bygga upp sig ordentligt). Tre sorters smärtstillande, inflammationsdämpande tabletter och Stesolid för särskilt tunga stunder

Tack, Darin, det är ditt fel!!Bara för att jag skulle skicka några bilder

Det var ett litet rockabillyband där och underhöll på eftermiddagen. De hade en liten trogen fanclub

Men till slut var det bara den här ensamma danserskan kvar

Och så hittade vi din bil! För det är väl något sådant här du åker omkring i numera ute på landsbygden?

Turist - javisst!

Vi lämnade Stockholm i 29 gradig värme med en molnfri himmel och en vacker kvällsol. Efter lite adrenalinutsöndring inför parkeringen, så var det skönt att sitta ner och bara titta på det som gled förbi

Kosan var ställd hit till detta landet

När vi kom fram så åkte vi med buss på guidad tur. Dels är det kul att få lite (patriotiskt färgad) bildning, dels är det backigt upp till stan. Eftersom det var närmare 30 grader även här, så hade jag aldrig fått med mig Ralf per promenad, luftkonditionerad buss var av nöden.

Första stoppet på turen var till denna tankefulla man, landets stora körledare

Han sitter och begrundar Sångarstadion, en viktig plats för landets historia. I många år var det strängt förbjudet att prata om frihet och självständighet, men att sjunga om den gick bra. Här samlas ibland 100.000 körsångare under sångfestivalen, måste vara mäktigt. Dessutom har Rolling Stones spelat här liksom Madonna (den senare kan jag klara mig utan)

Landets senatsbyggnad är mer söt än ståtlig

Ett arv från den senaste ockupationstiden, den stora och vackra ortodoxa kyrkan (landet i sig är protestantiskt, dock inte de senaste ockupanterna)

De vackra små runda sakerna är fina tycker jag. Undrar hur många som slog ihjäl sig under byggtiden?

Den sista halvtimmen av guidningen var det promenad som gällde, men Ralf var inte den enda som tyckte det var jobbigt. Vi stannade till högst upp i stan dock och gick neråt - smart drag! Utsikten över Gamla staden var naturligtvis förtjusande och lockade fram alla kameror till en orgie

Åt andra hållet mot den protestantiska kyrkan

Folklivet var rörligt, fast till 90% turister. De kloka innevånarna hade dragit sig ut på landet i värmen. Ungefär som här med andra ord

Byggmästarens pappa hade lite synpunkter på hängrännorna och hur de rensades

Gamla stadens längsta gata heter Långa benet. Det finns en sidogata till höger utanför bilden, som heter Korta benet. Därför säger man att hela staden haltar!

Puh - skugga och kall öl i kallt lerkrus! Och en lätt lunch med lite rökta och marinerande fiskar för Ralf och svampsoppa för mig.

Jag ska aldrig mer dricka öl annat än om jag kommer tillbaka till restaurang Olde Hansa. Jag drack en mörk, stark öl, smaksatt med örter. Ralf tyckte den smakade hostmedicin, jag tyckte den var gudomlig. Krusen har förmodligen stått kallt, eftersom de höll svalkan på ölet hela måltiden igenom. Det var gudomligt gott!

Naturligtvis hittade jag en blomstermarknad

Det blåste lite på hemvägen och med fantasi kan man hitta lite roliga figurer i de avblåsta vågtopparna

Och så kom vi hem till ett soligt Stockholm. Dock rätt så bedrägligt solsken, för helt plötsligt var det bara 20 grader, knappt. Köldvåg ju! Och idag är det dimma och regn

Så fick du en historielektion till!

Österby Bruk

Dit har jag velat åka i många år.

Jag är faktiskt invandrarsläkt jag också - från Belgien. På 1600-talet bjöd man in valloner från Belgien (fast då tillhörde området faktiskt Nederländerna). De var kända för sin stora skicklighet som smeder.

De kom till järnbruken som arbetare och mäster, många av dessa ligger i en snäv cirkel strax norr om Uppsala. Österby Bruk är ett av dem. Bruket ägdes av släkten De Geer - som också är av vallonsläkt samt livligt aktuella även idag, t, ex som kung- och kronprinsessa vänner. Det var De Geer som tog hit vallonerna och här arbetade de med stångjärn, som sedan exporterades till England, för det mesta Sheffield, där det förvandlades till fina bruksföremål. Men det finns även lite smide från Vallonbruken här.

Slottet duger ju som bostad åt en De Geer eller någon annan.

Det här kan du aldrig gissa vad det är

Det här var vår söta guide på vagnmuseet - med biträdande guide. Farbrorn var väl runt 90 och hunden var tolv år. Båda var lika omständliga, åtminstone i början. Jag försökte skynda på farbron genom att läsa högt på alla skyltar ( det fanns, inkl bilarna sisådär en 200 fordon) men det hjälpte inte för han skulle iallafall berätta exakt vad som stod på skyltarna.

På slutet blev dock hunden lite otålig. Det var nämligen eftermiddagskaffe dags, så de skulle gå in till - nästan lika gamla - tanten på Caféet vägg i vägg och få varsin kopp kaffe.

Här har vi dessutom hamnat vid skidutställningen vilket gjorde Ralf salig, eftersom han nu kunde få visa de gamla klenoder han hasade runt på i Hammarby på 40-talet

Det finns ett orangeri som jag hade stora förhoppningar inför. Nu sköts det på frivillig basis och under denna extrema torrsommar har man nog inte riktigt orkat med. Dessutom så var en hel del mark oodlad, vilket gav ett ännu tråkigare intryck. Men dessa hade de - om jag någonsin får en lägenhet i markplan ska jag ha massor av dem - stockrosor. En gammal torparfavorit och de här som går nästan i svart är så fascinerande

Det fanns flera sorters timjan, alla i stora mängder. Krälade man lite på marken kunde man få till en hyfsad bild

Det här kan du inte heller gissa vad det är

Det är en rysk martorn - en sådan har jag planterat i en av mina rabatter här hemma, den går på andra året nu och visar sig bli riktigt magnifik. Kommer nog en bild på den också, men det här är den som växer i Österby Bruks orangeri

Här var en liten portal som ledde ut till Slottsdammen, portalen kanske inte var planerad från början, men den gav en chic vinkel

Slottsdammen däremot var noga planerad och hade en viktig funktion. Hitintills har vi ju hållt oss där det fina folket bodde. Mina anfäder tillhörde inte den klassen direkt (då heller) utan hörde mer hemma i den här anspråkslösa byggnaden - som trots sin anspråkslöshet var brukets hjärta. Här ligger smedjan

Och vattnet från slottsdammen leds i en kanal med handdriven slussport till det här vattenhjulet

Och det vattenhjulet drev den här stånghammaren som smidde järnet till stångjärn

Här kanske mina anförvanter suttit och druckit en välförtjänt kopp kaffe i den olidliga hetta som måste varit därinne. Det finns två glödbäddar. Det här är den första, smältarhärden. Hit kom gösmalmen, dvs från masugnens rostning hade malmen förädlats till råjärn och smälts till långa tunga järnstycken som kallades gösar. De fördes in till smältarhärden genom en öppning i väggen (där det förmodligen blåste iskallt på vintern)

Fast nu vet jag ju inte om just mina anförvanter kom till det här bruket eller något annat av alla Vallonbruk. Farfarsfar kom ju från Värmland

Efter smältarhärden fördes järnstyckena till härden mittemot, räckarhärden. Där smiddes järnet ut till stångjärn, och vattenhjulet drev då stånghammaren.

Så småningom så moderniserades bruket och en ånghammare installerades. Den var stoooor. Den är fortfarande i bruk två gånger om året, för sanna entusiaster

Smederna arbetade i tretimmarsskift från söndag kväll till lördag middag. Eftersom det var täta byten hann de inte hem mellan skiften. Så de vilade i detta rum, som kallades labby (ja, det är rättstavat). Kan du tänka dig vad kallt det var där på vintrarna. Hustrurna var hemma och skötte hus, hem, barn, djur och små åkertegar -samt gick till smedjan flera gånger per dag med mat åt sina män. Undrar vilka som var de sanna hjältarna?

Visst ja, det är dags att byta lakan hemma också

Och så blev det stångjärn av alltihop. På biten längst till vänster står det 1751, på biten längst till höger står det 2008. Sedan blir det här jättebra grejer där man behöver järn, fast just nu kan jag inte komma ihåg en enda.

Vällingklocka fanns det på alla bruk och gårdar, som manade arbetare till hårt arbete efter kort rast. Min mormor och morfar var statare, dvs slavarbetare inom jordbruk, och mormor som kunde massor av visor sjöng ibland en statarvisa som började med

Ring klocka, ring

Spring statare, spring

och gå gällde det att springa fort från havregrynsgröt och salt sill, för då var rasten slut

Men som sagt, smederna hann inte ens hem på sin rast

Och så har du fått en långrandig historiebeskrivning på köpet