Namnets hem kommer från hemoglobinets järninnehållande hemgrupp, som binder syrgasmolekylen och ger blodet dess röda färg, och globin syftar på själva proteinet som liksom övriga proteiner i blodet är globulärt, det vill säga mer eller mindre runt till formen. Halten av hemoglobin i blodet kan ses som ett mått på blodets förmåga till syrgastransport, och kallas blodvärde. Det finns flera sjukdomar som orsakas av mutationer i genen för hemoglobin. De vanligaste av dessa är sickle cell-anemi och thalassem
.
Trombocyter, eller mer vardagligt blodplättar, utgör en mycket liten del av blodet. Trombocyternas huvuduppgift är att bidra till blodets levring, koagulering. Trombocyterna som cirkulerar i kroppen med blodet, omges av ett cellmembran och har cytoplasma. De är emellertid inte celler utan fragment av en särskild typ av modercell, megakaryocyt, som finns i benmärgen. Överlevnadstiden i blodet uppgår till 8-10 dagar.
Tillsammans med skadade celler utsöndrar trombocyter ämnen som tillsammans med bland annat kalcium och K-vitamin i blodplasman sätter igång en kedjereaktion som leder till att fibrinogen i plasman omvandlas till ett slags trådar, fibrin. Fibrintrådarna bildar ett nät där trombocyter och röda blodkroppar fastnar, och till sist täpps hålet igen. En felaktigt utlöst eller för stor koagelbildning kan ge upphov till sjukdomstillståndet blodpropp (trombos). Brist på trombocyter ger ökad blödningsbenägenhet, ett tillstånd som kallas trombocytopeni.
Efter blodpropp används koagulationshämmande medel som warfarin eller lågmolekylärt heparin för att förebygga återfall.
Efter blodgivning är lagringstiden för blodplättarna bara upp till fem dygn. Man använder trombocyter bland annat vid behandling av cancerpatienter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar