Walking down that memory lane

 En hel bokhylla med minnen. Inget av barnbarnen hoppade jämfota av lycka över att få min gamla tvättkorg till skänks. Nu är den istället fylld med en hel bokhylla med minnen - för här är nu Ralf's hela bibliotek med krigshistoria samlat. Fick ta till en liten korg också (och några böcker står kvar i bokhyllan)
Nu får hans böcker vara kvar i "biblioteket" och så försöker jag prångla på barnbarnen något exemplar då och då.

Den lilla brickan i grovt virke och metallkant hittade jag för 44:- på VilleroyBoch. Där kan mitt vinglas stå när jag sitter i biblioteket och lyssnar på musik och broderar. Om jag någonsin för tid för sådant....

 Den här killen har ätit kokt torsk till frukost - jodå, jag stod och kokade sådan vid orimligt tidigt klockslag. Sedan dess har han mest sovit. Imorgon ska jag ringa veterinären om hans blodiga diarrér. Hoppas innerligt att inte han också är ett minne snart. Men 2011 är ju ett skitår, så varför inte??

30 års äktenskap - ett hundratal program från teatrar - drama, komedi, fars, musikaler, konserter - allt som där finns. Alla upplevelser vi haft inom dessa arenor. Och alla programmen har sparats... det barnbarnet som fick dessa biljetter i julklapp Men sexårs Holiday On Ice program får idag flytta hem till barnbarnet som fick biljetter till detta evanemang under sex års tid. Nu har hon egen lägenhet och jag ska strax åka dit på födelsdagsfika, så då åker programmen med

Fotografihyllan har funnits där sedan långt innan Ralf gick bort. Bilden på honom har jag använt som minneskort och som tackkort och annat. Men - när jag går förbi här så har jag nästan inte kunnat förmå mig att se på bilden, det har gjort så ont. Och minnen av de sista veckornas tärda, sjuka, förtvivlade Ralf sitter kvar på näthinnan, inte den godmodiga spralliga Ralf som är på bilden.

Men skam den som ger sig - nu övar jag varje dag att titta på bilden och prata med den. Det ska gå!!