Kors vad det vimlar av segel idag

- är det kappsegling? Ja!

Så mördade Finn Zetterholm och Bengt Sändh effektivt en gammal Lasse Dahlqvist dänga någon gång på 70 talet.

Men det är kappsegling. Gotland Runt! Och någon på KSSS har tänkt till. Att Nordens största kappsegling inte kan fortsätta en undanskymd tillvaro för redan troende, med start utanför Sandhamn dit man inte tar sig om man inte är deltagare, VIP gäst eller båtägare med stor risktagningspotential.

Så i år går starten på Stockholms Ström, en högtidsstund för alla oss wanna-bees.

Det hade man kunnat börja med för några år sedan tycker jag. Ralf ville mer än en gång att vi skulle gå ut med egen båt och titta på starten. Men min lust att bli nerseglad av adrenalinstinna wanna-bee-kappseglare var minimal. Och nu fick han inte vara med.

Parkerade mig just vid startlinjen, där två funktionärer med walkie-talkie fanns stationerade, vilket gjorde att jag hade full koll på nedräkningen till varje start.

I väntan på start gled man omkring - det var inte mycket till vind för de första klasserna. Särskilt inte för denna skeppare med besättning som gick på fel sida av banan och fick lä från Fjällgatan

 I varje klass fanns minst en Arcona, och naturligtvis värmde det mitt hjärta att se den klassiska bågen i seglet. Jag har iallafall ägt en Arcona som seglat sex Gotland Runt och vunnit några av dem - även om jag inte var med just då

Nära tjuvstart var det ibland, av dem som var nära var nog denna skeppare sällsynt god vän med tiondelarna. Vi höll lite andan, vi på på Stadsgårdskajen

Spinnakerstart var det idag - det är vackert, särskilt när man själv bara är åskådare 

Kreativiteten i spinnaker design höjer den estetiska upplevelsen

Efter att ha lämnat utsiktsplatsen vid Fotografiska och gått mot Slussen (av naturliga skäl, man hade inte gödslat med allmänna toaletter precis) så kunde man beundra de som låg i startgroparna för nästa start. Hela Strömmen var inrutad för varje väntande klass, starterna idag tog en och en halv timme.

 Sedan kan man ju kryssa var och på sitt sätt, dessa två låg vid Skeppsbron och representerar två olika kryssningsalternativ

 Så här skulle det kunna se ut på Strömmen varje dag. Närmast i bild ligger några gamla tävlingsbekantingar till styvsonen, tre Scampis

 Kryssningsskeppet igen

 När jag kom in till sta'n, var det varmt, nåja, tröjvarmt och mulet med spännande moln. Det ändrade sig..............

 De här kamraterna ligger på Skeppsholmen och väntar på sin tur. De ska starta imorgon. Det är de stora båtarna (de som startade idag var ju "bara" upp mot 40 fot) samt klassikerna

 På bryggan kan man samla häckar. Sådana här häckar är ju inte vackra - men OK då, de seglar som vinthundar springer.

 Det kanske inte de här gamla skönheterna gör - men skönhetsmässigt slår ingen dem. Och snacka om häck

 Här ligger de, de gamla damerna, somliga över hundra år gamla (och med hundratusentals arbetstimmar i skötsel och omvårdnad)

 Sondottern dömer gärna båtar efter om det går att ligga och sola på akterdäck! Voila! Sedan kan hon ju fundera på hur hon ska hålla sig kvar på kryssen...

 Och ett och annat snöre är det i riggen

Imorgon kl 11 börjar starterna för proffsbåtarna och klassikerbåtarna. Så då är jag där - igen!

Gubben i månen

Det var länge sedan jag hade en date med gubben i månen. Men nu är han uppe och spatserar på himlavalvet igen.

Det känns bra

Vår alldeles egna sjöjungfru

Showtakterna sítter i....

Svägerskor = tjafs?????

Förresten - är det inte lite tantvarning att kalla varandra svägerskor när man är 22 och 25??

En storhelg till - en stor helg

Har varit ute i skärgården hela midsommarhelgen, en nostalgisk resa, samtidigt som det var roligt att fira midsommar på båt och med många människor runt om.

Besättningen var fulltaligt förutom stackars sondotterns engelska sambo, som delade svensk midsommar mellan att vara sjuk och se England förlora kvartsfinalen i fotbolls-EM. Och så han som alltid saknas då förstås

Vägen ut!

Visserligen har vi alla båtar med bekväma sittbrunnar med bord och tofter - men sillunchen intogs ihopkrupen på hårda klippor utan ryggstöd och med strålande sol

Men sonsonens sambo Fanny gav ändå tummen upp

Organisatören stormtrivdes också

Vem beundrar vem?

Jesper - förstås

Senare på kvällen blev det grillning och efterföljande njutningsmedel (hmmm) och Tony förevisar kameravinklar

Grabbarna boys trivs med livet

Ungdomsgänget höll igång med eget tjafs

Frusna väninnor

En sak som jag måste sluta med är att alltid referera till Ralf, så fort vi pratar om något. Det gjorde Ralf, så tyckte Ralf, så här gjorde vi. Ibland är det människor med som antingen aldrig träffat vare sig mig eller Ralf, ibland är det människor som inte träffat oss på länge och inte ens vet vad som hänt. Och även om det är människor som både träffat honom eller hört talas om honom, så måste de bli dödligt trötta på att ideligen höra om honom.
Det märks tydligt vem som var i centrum i min livscirkel, och så får det vara. Men alla behöver ju inte höra om det.
I övrigt så var midsommar trevlig, som sagt, utan överraskningar, och mycket prat. Traditioner är till för att upprätthållas och det tror jag nog att jag får godkänt för från gubben i månen

Var ska man sitta - var ska man stå

diktade Nils Ferlin. Såg en uppblossande debatt på en av bloggarna i min blogglista om huruvuda man ska stödja FN's flyktingkampanj som pågår just nu eller stödja misshandlade djur.

Ibland känner jag en desperation över var man  ska stoppa in sina bidragspengar och att man egentligen borde ge bort hela lönen.

Hjärt- och lungfonden och Cancerfonden turas om med sina reklamfilmer. Sedan kommer Cancerns alla underfonder, Barncancerfonden, Rosa Bandet, Blodcancerfonden.
Jag skänker en slant till Cancerfonden, dvs lösa växelpengar hamnar i en skål och betalas in en gång per år, det brukar bli en slant.

SOS Barnbyar, Unicef, Plan, Röda Korset, Childhood, och medföljande val - ÖstEuropa, Afrika, Sydamerika, Asien.
SOS Barnbyar var de som grabbade tag i mig utanför Coop för några år sedan och dit går det en slant varje månad. De fick själva välja mottagare, så en barnby i CentralAfrika är mitt mål

Stockholms Hundstall, Stockholms Katthem, Södertälje Katthem, Katthemmet Kompis, WHSCF.
Tja, det lokala katthemmet Tasseland brukar få ett bidrag med överblivna leksaker, klätterträd och kattmat ibland. Waxholms katthem har fått några räkpåsar och lite leksaker ett par jular.

Eller också får man betala en krona till alla. Eller följa mottot på jobbet "ingen kan göra allt, men alla kan göra något"

Mitt vardagliga liv

Nu när jag har proffessionell städfirma (efter första storstädningen, tog det ett par dagar innan jag vågade röra mig som normalt i lägenheten) får jag lite tid över till annat, sådant som bara skuffas bort.

Så igår - efter att ha jagat hyllpapper över halva länet - klädde jag lådorna i min lilla, skamfilade, chabby chick byrå jag köpt på Blocket och forslat hem från Edsviken. Därefter sorterades underkläder, strumpor och tunna toppar in. Naturligtvis fick inte lika mycket plats som jag planerat, men en trådkorg försvann ur klädkammaren. Om JM hade minskat klädkammaren med en decimeter hade det fått plats en normal byrå vid ingången till sovrummet, men nu hittade jag äntligen en liten miniatyr. I sann bloggana borde jag naturligvis fotografera den och visa innehållet - men si, jag är nog ingen sann bloggare

Tillbringade två timmar i föreningslokalen med att gå igenom föreningens alla avtal och skriva ett register. Upptäckte att vi har en bankförhandling som måste ske nu!

Åkte och handlade lite. Nya mjukisbyxor, det paret jag har, har jag ärvt från Ralf. Skulle baaara köpa några nya krukväxter till köksfönstret, det gick på 700 kronor. Var till Brunn med lite skräp, äntligen fick jag tid att städa ur elskåpet och slänga alla gamla batterier. Minneslunden fick oranga rosor och ett ljus.

När jag kom till kyrkan, ramlade jag mitt in i ett bröllop i vardande (huvudpersonerna hade inte kommit ännu). Så bland alla festklädda människor smög jag in, iklädd Ralf's urtvättade, säckiga mjukisbyxor och en väl använd skogshuggarjacka. Och reflekterade lite över vad den där gamla, smakfulla regeln, om att inte bära svart på ett bröllop har tagit vägen. Det stör mig när man har svart på bröllop

Hann till och med sova en kvart på balkongen, även om katterna blir mycket upprörda när jag stjäl vilstolen.

Efter att ha regnat större delen av dagen, blev kvällen riktigt magisk, vilket jag njöt av under en sen kvällspromenad till Coop. Hittade bara hälften av det jag skulle ha, men promenaden var fin.

Somnade till fotbollen, efter att konstatera att jag för första gången sedan turneringen startade skulle få noll poäng i vårt fotbollstips. Dessutom tappade jag fyra poäng genom att två fel lag gick till kvartsfinal. Jäkla skit, jag som ledde bådde torsdag och fredag..

Idag ska jag systematisera upp mina egna papper för fortsatt styrelsearbete, kontakta Viktor, samt gå till Biltema och leta efter en sådan där gummituta man använder när man har stopp i avloppet. Toaavloppet..... Och därefter Apoteket för näsdroppar och hostmedicin. Den förkylning som bröt ut natten till lördag, skulle döda vilken man som helst. Tur att man är kvinna!

Kanske, kanske, kanske

att jag för första gången på fyra veckor inte behöver jobba i helgen, att jag kan stänga av jobbdatorn i någorlunda vettig tid på kvällarna och slipper vakna ångestsvettig mitt i natten, med hjärtklappning över tingens oordning. Kanske, kanske, kanske....

Igår var det femton månader sedan jag för sista gången fick hålla Ralf's varma händer i mina, för sista gången se hans ansikte och smeka hans hår. Något som jag ändå gjorde med stor försiktighet, den bältros som som han fick efter alla cellgiftsbehandlingar 2000/2001, och som aldrig läkte ut, gjorde honom extremt smärtkänslig i delar av ansiktet och huvudet.

Men femton månader "firades" som vanligt i minneslunden vid Ingarö kyrka, med röda rosor och ett ljus.

Idag åkte jag förbi igen, eftersom jag rensat våra enorma prästkragerabatter i bostadsområdet, tyckte jag att Ralf kunde få en bukett med dylika. Något som han uppskattade mer än köperosor.

Döm om min förvåning när rosorna, inklusive vasen, var puts väck. Snällt nog hade man dock lämnat ljuset.....

Vet inte om jag ska bli förbannad eller bara tycka att det är patetiskt.

Livet leker - not

Har med en övermäktig ansträngning krupit upp ur lerträsket (där jag mest gnolar på Fantine's sång ur Les Miserabels "in this hell I am living") och gjort en agenda för dagen. Alltid dessa agendor, i skräck för att bara sitta ner.
Så på agendan står
- cykling en timme
- nytt filter till fiskarna och rengöring av akvariet -de står vid ytan och flämtar efter luft
- köpa blommor till gamla kryddrabatten och plantera detsamma
- köpa ny klätterväxt till balkongen, kasta luktärten som inte blev någon hit
- sortera avtal för föreningen
- dammsuga balkongen
- minneslunden

Borde räcka för att hålla dagen flytande.

Igår var yngsta styvsonen Mats med sambo Margaretha här och hälsade på och jag fick för första gången träffa mina nya bonusbarnbarn Emil och Erik. Söta?? Helt bedårande!!!!!!!!!!!! Och så väluppfostrade fast kvällen blev sen och jag inte har så mycket barnunderhållning hemma längre. Men Emil hittade en DVD med Gustav i bokhyllan, att räkna fiskar (och sniglar) i akvariet tog tid och att beundra katterna på respektfullt avstånd (gällde båda parter) var spännande. Kattleksakerna visade sig vara underhållning även för tvåbeningar, Erik hade en vippa som var omväxlande jättespindel och bläckfisk.

Imorgon är det dags för lerträsket och jobb igen. Det tar aldrig slut, det här svarta hålet där jag arbetar just nu. Och smärta och saknad blir aldrig mindre

Full utrustning

Mössa, halsduk, handskar, långkalsonger och fullt seglarställ - båtvakt i natt!! 5,5 grader och nordostlig kuling rakt in viken. Halleluja!!!!!