Bara en liten sak till

innan jag avslutar USA resan.

Det finns graffiti - och så finns det graffiti....

Och så finns det vattenkonst

Och hur får man en alldeles egen hörna  in the finance district??

Hus!!

Ett enkelt sätt att identifiera turister i New York, är att titta på alla som går och stirrar upp i skyn........på hus


Den här lösningen efterlyser jag mer hos våra stadsarkitekter och stadsplanerare. Att bygga på höjden på existerande hus.

På väg upp från fina gatan mot Central Park

Runt Central Park sög det allt lite i vill ha-nerven. Mr Eklund, where are you???

Gammalt och nytt - det går att blanda, trots vad urbefolkningen i Gustavsberg tycker.

Det berömda strykjärnshuset - tacksam att jag slipper möblera hörnrummet. Snett emot till vänster åt jag den omtalade mozarellan, som jag väl aldrig kommer att hitta här hemma.

Glasgolv i burspråket, någon?

Kanadensisk arkitekt, som inspirerats av Frihetsgudinnan och havets vågor. Här blandas sjukhus, skola och lägenheter.

Alla dessa kyrktorn. I Stockholm dominerar de stadsbilden, här smyger de fram bland skyskraporna, men hävdar ändå sin plats och betydelse.

Men även i Michigan finns det hus  - här börjar man drabbas av Sandhamnssjukan. Stora nybyggda hus, som utnyttjas några veckor eller förhoppningsvis någon månad per år, som kommersiellt hyrs ut och som ligger 15 meter från stranden.

HAIR!!

Nja, de var inte där och sjöng, men eftersom filmen är kultförklarad så är ju Central Park likaså kultförklarad.

Men underhållning bjöds det ändå på i parkens olika hörn

Dock inte alltid uppskattat när bubblan sprack

Annars räckte växtligheten och gångvägarna till som underhållning

En kollega, som bott i New York, meddelade innan avresa att jag skulle missa höstfärgerna i Centra Park. Jasså?

Lyfter man blicken bara lite från gångvägen, blir man strax påmind om att staden är nära, mycket nära

Även om New York maraton banan låg inom parkområdet, så var här folkliv så det räckte utanför Maran's dragningskraft

Och lekparkerna lite annorlunda än de svenska, barnsäkra, certifierade, kontrollerade

Dammen i Central Park är ikonisk från många filminspelningar. Idag, så ar det bara vi turister som beundrade den stillsamma seglingsregattan

Roligast var den lilla radiostyrda krigarbåten i plast, bogserande på en hel ankfamilj

Medan mina kollegor tog tunnelbanan några kvarter hem, gick jag tvärs och kors igenom parken - och småvägarna är mååååånga. Med jämna mellanrum korsades mitt spår av dessa springhurtiga fantaster

Den andra dammen, ner mot West Drive. Så idyllisk - fast vad har inte utstpelats här mellan buskarna. Ska nog inte gå här när det är mörkt.....

Det blev sammantaget en mycket lång promenad från 1st Avenue, via fina gatan, till norra ingången till Central Park där Maratonlöparna svängde in i parken, sedan parken tvär och kors och norr och syd. För att sedan konstatera att från södra entren borde jag gått mot 6e avenyn för att komma över. Nu fick jag gå hela West Dr, konstatera att jag inte kunde korsa maratonspåret, gå tillbaka, en bra bit upp över avenyn för att sedan trassla mig ner till 7e avenyn, Times Square och hem.

För att bättra på det hela, så gick jag senare på kvällen från 33 gatan till 21 gatan för att äta middag med maratonhjältinnan och övriga sällskapet. Den mozarellan var värd varje meter...........

New York Marathon

Ett av New York helgens höjdpunkter var naturligtvis Maraton - och att heja fram kollegan Ann-Sophie.

Två gånger lyckades vi fånga henne, på 1st Avenue och vid infarten till Central Park. Den ena gången var hon redan för nära objektivet och andra gången hade jag stängt av kameran - så tyvärr blev det inga bilder av Ann-Sophie. Men väl lite andra bilder.

Att leta efter svenskfärgade tröjor ingick i uppdraget. Om jag gör om detta, ska jag ha med en svensk flagga att vifta med. Men jag undviker på koskällor och stekpannor

Att leta efter orange keps och blå Sverige tröja bland 50.000 deltagare - lycka till!!

Poliser stod på vakt var femte meter - men borde de inte hållit kontroll över publiken och eventuella kvarlämnade ryggsäckar, inte de so var fullt upptagen med att springa?

Att springa med en smartphone krampaktigt i handen  i över fyra milen - det måste vara jobbigt!

Vi stod nog här en 20-25 minuter och de bara vällde över krönet, utan slut!!

En roligt gren - eller dumdristigt. Tungt måste det varit att springa i full brandmansutrustning.

Men han var ett populärt fotoobjekt - nu började jag förstå att det var viktigt att hålla telefonen i hand när man sprang. Å andra sidan, såg jag deltagare med kamera fastsatt på huvudet, på bröstet eller bärandes i handen

Han log i alla fall tappert för alla de som ville ta en selfie.

Plågsamt var det för andra. Han har min fulla sympati och fulla beundran. Om man ser ut så här, när man har knappa milen kvar och ändå fullföljer - då är man målinriktad och har rätt till all Cred.