söndag 14 februari 2016

Hur länge?

I hur många år ska det här svarta hålet som heter februari och mars finnas? Allt jag börjat bygga upp, faller ihop igen - träning, mathållning, arbetsdisciplin, tålamod, tolerans och tillförsikt.

Det är inte ofta jag ber mina kollegor fara åt fanders - men förra veckan så....... Kanske inte med det ordvalet, men jag tror inte att mottagarna misstog sig på andemeningen i budskapet.

En glädje i mörkret blev den inbjudan till födelsedagslunch på Långbro värdshus nästa lördag som jag utan betänketid tackade ja till. Nu ska jag ringa och tacka nej. Glömde alldeles bort att jag två dagar senare ska operera bort det där spindelnätet i tunntarmen och går på strikt diet hela veckan. Så nu står kycklingen och kokar på spisen inför veckans andefattiga middagar, utan de grönsaker jag tycker är goda, utan lök, utan det mesta. Får variera med lika smakfattig kokt fisk. Bezzie kan få smaka lite - hennes mage är på väg att paja igen, hon får en allt grönare ansiktsfärg och gör allt mer sällsynta besök på toalådan - igen.

Så vad gör en slagkraftig kvinna i en situation som sedan. Jo,
- hon skiter i att åka till GörDetSjälv hallen och lämnar in bilen på handtvätt hos proffs istället
- under tiden fixar man naglarna med ny (lilaskimrande) färg
- åker till den där dambutiken i Orminge Centrum av alla udda ställen, som man inte ens anade fanns där, och köper upp sig på en ny garderob. Ja, eller tillägg till den gamla då!
- Tar en tur till Mölnvik och köper några nödvändiga accessoarer. Nu vet jag minst en före detta vit skjorta som hamnar i St Erikshjälpen,
- Talar om för sig själv att det finns inga ursäkter, inget att skylla på, sätter igång ordentligt med Rock'n Roll i spelaren, samt framförallt tar en tur till ett gråmulet, gråkallt, gråblåsigt, gråklippigt Björkvik och ser en aaaaning av en hoppingivande, skimrande sol bakom det grå.


Så efter att ha
- lyssnat färdigt på Kriminalinspektör Barbarotti, när han gör upp med sin sorg efter sin avlidna hustru
- lyssnat på hustruns hoppfulla samtal med Vår Herre, som är mycket mer mänsklig även för en ateist i den här bokserien, där de två sitter på en molnkudde och betraktar sagde Barbarotti och hans kollega
- tänt ljus i minneslunden och lämnat en bukett röda rosor, eftersom hela etablissemanget i veckor talat om att det är Alla Hjärtans Dag i dag och då ska vi kollektivt djävlar anamma vara förälskade och kärvänliga och lyckliga
. satt igång sagda kokta kyckling

har jag bett de gråa skuggorna fara åt fanders - de med.

Nu ska jag göra klart en presentation om något som jag har extremt lite information om för morgondagens Nordiska Teammeeting. Kommer inte att tas emot välvilligt att 40 personer som är dödligt trötta på plattformsbyten, centraliseringar och "effektiviseringar".

 Men jag kommer i alla fall att vara jäkligt elegant i ny garderob - det hjälper alltid!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar