Yeeees!

Målarna är klara - två dagar innan utlovat datum! Och fasaden är sååååå fin, handmålad och med fantastisk lyster.

Halva säsongen har ju gått utan att jag kunnat njuta riktigt av mitt andningshål. Men nu blev det rivstart idag. Eller egentligen redan igår, när jag var till Fredells och köpte material till hylla. Nu blev det många hyllor, eftersom man fick såga en lång planka för att få det jag ville ha. Och eftersom jag måste betala hela plankan, kunde jag lika gärna ta hem alltihop.

Sedan blev det rivstart ikväll för att köpa konsoller. Två varv till Plantagen, två till Biltema och ett till Coop. Inte mina drömvarianter men det bästa jag hittade var på Coop. Alla andra var för stora. Men jag gick alla varven, så jag har iallafall motionerat drygt 4000 steg.

Och så fick jag gå till lillebror och låna verktyg.

Men nu sitter den första hyllan där, steg nummer ett i min chabby chick-country style. Nu står det dessutom två ljuslyktor och brinner där ute med en hälsning till Ralf. Om ni hört något uppgivet småskratt och lite hånfullt mutter ovanifrån, så är det min man som stönat över sin hustrus habravinker för att få en hylla att sitta rakt. Och var det inte Ralf, så var det min kära far.

Men nu sitter den där - kan själv har triumferat. Imorgon ska jag köpa fler konsoller och sätta upp resten. För tro inte att de jag hade hemma fungerade..............

Nu är klockan sent och jag ska sätta igång med  manikyr. Man kan ju inte ha flagat nagellack när man har möte med chefen imorgon............. Och så kanske man ska äta något, jag glömde nog det i arbetets iver.

12+13

Det är ingen bra sifferkombination. Den 12:e kl 13:00 tog livet slut, det liv vi känt i 30 år, Ralf och jag. De senaste tre månaderna känns som 30 år de också. Det finns inte en enskild dag av dessa tre månader som jag kan redogöra för separat, det är bara svarta hål. Fast jag ändå vet att jag gjort massor under dessa dagar - men jag har inte upplevt något. Förutom begravningen då och den dagen vi spred Ralf's aska.
Hur kan tiden gå så fasansfullt långsamt och ändå så snabbt?? Hur kan tiden gå överhuvudtaget?

Dessa vackra blå blommor ramar in minneslunden vid Ingarö kyrka, med Kolströms kanal i bakgrunden

 Måste erkänna att inte ens jag vet vad de heter

 Men den lilla buketten från vår egen äng hemmaifrån innehåller prästkragar, Jungfru Maria Sänghalm, Senapsblommor, rödklöver, hundloka, smörblommor och ängsgräs

 Vår minneslund är inte stor men ligger vackert vid kanalen

 Ingarö kyrka, den minsta kyrkan i hela församlingen. I den här församlingen föddes Ralf's mamma - och jag. Här vigdes mina föräldrar. Här döptes min yngsta syster. Här konfirmerades jag. Här drömde min mamma om det stora kyrkbröllopet för sin dotter - som gifte sig borgerligt i Stockholms Stadshus.
Här höll vi begravningsgudtjänst för min man - så livet kan bli

Det är varmt nu!

Och har man lagt sig att sova innanför största söderfönstret, rakt i solen, då somnar man hårt

 Även om man får en kamera uppkörd i ansiktet

 Gosetassen (med oklippta klor)

 Familjens sanna soldyrkare åmar omkring på golvet mitt i solstrimman och njuuuter med magen i vädret

 En gosetass till (med lika oklippta tår - det råder emancipation i vår familj)

 Vadå - sover jag? Jag bara kollar runt lite....

 På min alldeles egna klippa (iallafall de just idag) fick jag syn på de här små godingarna. Mamma är bäst!!!

 Och seglarskolan hade en toppen dag ute på Baggensfjärden - åtminstone för latmanssegling

Och så var det fem.....

http://birdhouseinliatorp.blogspot.com/

efter att vår fantastiska blåmesmamma klarat av att föda upp alla sina nio ungar (med viss hjälp av blåmespappa) så är det nu dags igen. Fem svartvita flugsnappare såg idag dagens ljus - nu börjar kampen...

Lägg ner 2011 - eller kanske inte?

Igår var min bil på 3000 mila service  - något den borde varit för en oh en halv månad sedan, men det har varit lite mycket annat.

Hursomhelst, så lämnades den in i Nacka igår morse efter viss stress.  Mer stress blev det när jag trodde jag hade hittat en bra kollektiv färdväg från Nacka till jobbet - men det är en annan historia.

Återvände på kvällskvisten och meddelade glatt att nu ville jag ha tillbaks Kalle, och möttes av att "men den är inte klar, jag har lämnat meddelande till dig". Nej jag har inte fått något meddelande, men röstbrevlådor har ju strulat förr.

Jo, det är rost runt hela bensintanken. Då bröt jag nästan - men bara nästan - ihop och tänkte att kan jag inte få lägga det här jävla året bakom mig snart. Vad kostar det och hur länge? Ja, det visste man inte vare sig på fråga ett eller två, man väntade på svar.

Efter lite mutter och gnäll och hur kan det vara rost i en bensintank på en två år gammal bil, stapplade jag med sluttande axlar och böjd rygg mot närmsta busshållplats för att försöka hitta en lokalbuss som gick åt mitt håll till. Den kom iallafall typ två minuter senare. Åkte 500 meter och plockade igen upp mobilen för att försöka hitta det missade meddelandet. Missade samtal?? Bara några de senaste minuterna och det ringde igen. Det var serviceverkstan som nästan vrålade - Gå av bussen!!!! Jag tog fel Merca!! Din bil ÄR klar!! Jag är precis bakom dig!!

Så två hållplatser hann jag åka innan jag hoppade av och hoppade in i min bil (och körde tillbaka servicekillen till verkstaden).  Med nyservad bil kunde jag styra hemåt igen. Tack!

Räkningen på 3000 kommer på posten men det är en annan historia. Förresten kom bilförsäkringen idag också. Och båtförsäkringen ligger redan inloggad för betalning. Det är kul nästan jämt

Farstavik 2:14 - uppföljning

Efter tidigare inlägg om vinterns hårda framfart över egendomen Farstavik 2:14, har jag glädjen att meddela att man inte bara restaurerat egendomen, man har också bytt till nyare bil. Snyggt att den harmonierar med brevlådan.

Däremot förtäljer inte historien varför man bytt tidningsprenumeration från SvD till DN.

Och så är jag myyycket tveksam till valet av husdjur..........

Jaha!

Så sitter man här kvartifyra på morgonen och glor. Med en tokig röd katt som återfallit i beteendet att svart katt ska inte få vara i sängen eller överhuvudtaget där jag är. Hellre offrar han sin egen sovplats så att han kan spana på henne och överfalla henne varje gång hon hoppar upp i sängen.

Och så tror han att han ska få frukost nu, bara för att han kört upp mig. Skitsnack, grabben, du lär få vänta!!!

Survival!

Det var iallafall lättrensat efter dagens fiskeutflykt - inte så mycket som en strömmingstjärt!

Så har jag överlevt ytterligare en lång- och familjehelg. Hade det varit på nittio-talet och första åren på tvåtusentalet, då hade det här varit årets första, riktiga seglingshelg. Med sillunch vid gullviveängarna på Hjälmö-Västerholme på torsdagen. Långa promenader och prat med fåren. Grillning och ljusa försommarkvällar. Solsveda och lite småfix med båten. Kanske ett tidigt bad.

Konstigt vad tiden förskönar, nu i efterhand kan jag inte komma ihåg en enda Kristi Himmelsfärds seglingshelg med dåligt väder. Solen sken alltid och det var alltid varmt. Enda gången var väl när Tony lurade upp oss till en liten fluglort till ö norr om Möja och vinden vände vid femsnåret på morgonen. Men det är ju numera bara en rolig historia.

Jag kommer på mig själv att jag går och pratar med Ralf hela tiden och förklarar vad jag gör och varför. Till och med när jag tar av mig vigselringen på kvällen "jag ska bara springa ut en snabbis, och stänga av vattenspridaren, älskling, så då behöver jag inte ha den här på".

Satt och tittade på båtar på hemväg efter helgen, och funderade på om och vad för båt jag ska köpa när jag sålt vår Storebro 31. Också då med förklaring till varför jag funderar på detta och varför jag vill byta båt.

Jag kanske ska skriva en bok - "samtal med min döde make". Eller finns det redan en sådan?

Räddningen är igen alla rabatter och gräsmattor som behöver skötas om och förbättras. Jag hoppas att den här bostadsrättsföreningen inte inbillar sig att så här blir det i all evig framtid. Någon gång ska jag förhoppningsvis må bättre igen

Nu gäller det att ladda upp inför midsommar - det blir riktigt tufft.


Pensionärsbåt kanske?  Nja, tror inte det

Med fara för skeppsbrott

Fiskaren gav upp efter ett tag, och satte sig på klippan och kollade båtar. En sak är säker  - det är fler och större motorbåtar ute nu än det var för sisådär en 25 år sedan, när vi stod här fiskade senast. Vilket innebar att mina skor och mitt fiskespö låg jäkligt illa till när en del båtar passerat. Att det stod folk på klipporna och låg småbåtar på svaj och fiskade, är inget man behöver ta hänsyn till - här ska imponeras på fru, barn och bekanta. Fullt drag, bara

Chickt!!

Igår köpte jag kylväska inför sommarens utflykter. Naturligtvis, köpte jag en som matchar min kameraväska. Lite elegant måste det ju vara även på en utflykt

Utflyktsrutin är att alltid ha fryst vatten i frysen. Så slipper man släpa kylklampar och man har alltid kallt vatten. Så kallt att det inte tinat helt ens när jag gick hem

 När jag beundrar mnin 6 liters kylväska som innehåller min lunch, dressingflaskor, två flaskor vatten, bestick och servetter, dras minnet till dde första åren när Ralf och jag var et par och jag konstant släpade ut honom och den yngsta sonen på utflykter inklusive picknick. Då var det en stor kylväska av värsta modell och minst en ryggsäck. Glömmer aldrig när jag stått och gräddat pannkaka till midnatt en kväll, gått upp strax efter fem för att göra klart mackor och allt annat och packat, och sedan väckte familjens manliga picknickdeltagare vid sju för att hinna med Waxholmsbåten. Då stack Mats upp huvudet ur kuddarna och sa "tänk, vi stressar så bra i den här familjen".

Nåja, nu var jag inte så lätt och så chickt packad idag, som bilden ger skenet av. Har kommit ur picknickvanorna, så jag måste ta och skärpa till mig lite

Hela fiskelådan var med, det kommer den inte att vara i framtiden. Ska köpa en ryggsäcksmodell för bara de viktigaste dragen. Och en ny rulle till spöt, slirbromsen är helt död på min gamla

 Värsta skogshuggar ryggsäcken. Det blev så många småväskor, och eftersom det bara är två händer som bär numera, inte fyra, fick jag packa samman i ryggsäcken

 Och hinken till den eventuella fisken..........

Som sagt, behöver öva upp mig på picknickpackning, det var sisådär en 25 år sedan senast