Dagens promenad - något längre

Den här kamraten höll mig sällskap idag

 Efter gårdagens tysta och ensliga promenad, var jag lite sugen på husåskådning idag. Tänkte promenera runt Betsede och Baldersudde, men det är stört omöjligt att parkera bilen där. Så efter lite velande blev det Norra Lagnö.

Nu kan man ju inte ställa sig och fotografera hus hur öppet som helst, men man kan ju låtsas fotografera utsikten

 Och av en händelse svänga kameran lite åt höger....

 Eller något annat håll. Norra Lagnö tillhör de delar av Värmdö som för sisådär en hundra år sedan bebyggdes med så kallade grosshandlarvillor, dit fabrikörerna drog sig tillbaka för en vilsam stund på punchverandan med familj och kära kamrater

 En del av husen finns kvar, några byggs nya men i samma stil.

 Förstår inte vad som är så märkvärdigt med Solsidan och Djursholm. Bleka kopior, bara

 Fast en jäkla massa dammsugning blir det ju...

 En annan har ju inte så stora krav, nöjer mig med sommarstugan

 Man har inte alltid kommit ihåg att sätta upp skyltar om återvändsväg. Så ett och annat tvärstopp blev det

 Och tvärstopp igen

 Sedan får jag väl inse, att bor man längs en sådan här väg, så får man skippa miljötänket, det blir både SUV och dubbdäck

 Nostalgi tripp igen..  Utanför Norra Lagnö ligger den här ön. Första åren Ralf och jag seglade - med lånad eller hyrd båt - lade vi till vi den lilla brygga till vänster. I huset uppe på ön bodde en kollega till Ralf med familj och två härliga goldens. Här tillbringade vi en och annan trevlig kväll på verandan innan vi drog vidare utåt

 Trots klättrande uppför och nedför diverse småvägar, blev inte promenaden tillräckligt lång. Så efter lite mer velande blev det Velamsund. Isen börjar lägga sig i viken.

 På sjön på andra sidan Långa Raden och stallet låg isen, skridskobana var upplogad, pulkabackarna fullt ockuperade och lunchen på Långa Raden ackompanjerades av en blandning av trötta, överaktiva barn och skällande hundar. I motsats till gårdagens skogspromenad...

Svallisen vittnar om vårt ständigt föränderliga vinterklimat. Men nu ska det vara kallt ett par dagar

Nio komma två kilometer blev det idag, med veckans övriga promenader har jag nu avverkat 2,4 mil av mitt Vasalopp. Bara 6,6 mil kvar....

Frukostro

Klockan är tjugo över sju. Horistonen ut mot skärgården i öster är rosa och orange. Solen visar sig!

Det är ljust före åtta, en kanna Earl Grey, morgonnyheterna på TV och en artikelserie i Svenska Dagbladet som Ralf skulle älskat. Är Stockholm bara en tillväxtzon i ekonomiska mått mätt, eller är det också en hemstad för några av oss??

Ett ytterligare tecken på det "nya" civilståndet som änka - en tekanna för en person införskaffades häromveckan. Sååååååå skönt att slippa slabba runt med tekulor för jämnan!

Dagens promenad

blev tre kilometer kortare än planerat, för det tog längre tid än jag trodde att fixa till den saknade nageln.
Får ta igen det imorgon - promenaden alltså
Södersveds bryggor ligger tomma

 Ha! Som barn jag lekt! Det här har jag inte sett på sisådär en 45 år - utfordringsplats för rådjur. Till och med pellets fanns det i den blåa tunnan

 Vill bara påpeka att även vi har snötyngda grenar. Ja, om man letar längst in i vindskyddade skogen då'rå, för annars är det mest grått

 Kommer du ihåg när jag släpade ut dig på den här promenaden och vi såg vråken cirkla över våtmarken framför Lemshaga? Idag var det havsörnen, men tyvärr inte på fotograferingsavstånd

 Av olika orsaker blev promenaden mycket kortare än planerat, så jag tog vägen via scoutstugan. Åt det hållet har jag nog inte varit på 50 år eller så....

Man tycker att Ingarö/Värmdö ser stort ut på kartan. Men från scoutstugan ser man Grisslinge

 Nytt inköpsställe på listan när storvinsten ramlar in. Det luktade gudomligt från röken, en brasa stod och brann. Men å andra sidan blev jag förfärligt sugen på en whisky, när jag kände doften - så det kanske inte är alldeles nyttigt att bo på landet iallafall....
 Egen bro ingår

 Det blev ett nödstopp på vägen tillbaka från Scoutstugan. Då hittade jag denna rad med gula plasthinkar med plastpåse i. Ska användas till vad????

 Promenaden avslutades med en stund i minneslunden och lite ljuständning. Det var flera veckor sedan Ralf fick ljus senast

Ny bil?

Tror jag måste gå och titta på en Ford CMax.

För jag vet inte vad en intuitiv instrumentbräda är!

Illa!

Kalabaliken i Bender

var det igår när Magou skulle lämna nya blodprov.

Parkeringsplatsen var ett skämt av huller om buller parkeringar
Matte deltog i telefonmöte och hade mobilen på högtalarens högsta volym när hon stormade in.
Det var hundar och katter överallllllt¨
Att skydda kattbur, sätta på sig blåa plasttossor ovanpå stövlarna och stänga av högtalartelefonen och lyssna normalt var en utmaning
Men Magou börjar vänja sig vid krage och tvångströja, så den lilla - vitala - delen av blodprov gick bra
Hämtade en påse kattmat till, fick sedan vänta ett bra tag innan kostnaden för blodprov var inlagda.
Betalade blodproverna - 1250Kr
Bar ut kattmat och katt till bilen.
Bar in kattmaten igen och frågade om inte den också skulle betalas.
Betalade kattmaten, halkade ut till bilen.
Körde hem sur katt
Konstaterade när jag klev ur bilen att det var ett under att jag inte halkat och slagit ihjäl mig. För kvar på stövlarna satt de blå plasttossorna...................

Paradigmskifte

Så brukar det ju kallas på fint språk, när man ska förändra arbetssätt, organisationer, trender eller hela världen.

Förra helgen ägnade jag mig åt mitt egna lilla paradigmskifte. Söndagen tillbringades med en "jag" dag i Nacka Forum. Nagelvård, hårklippning inkl massage (jo, de hade en massagestol i hårtvätten!) och lite (för mycket)shopping, lunch. Har alltid hört kollegor som pratat om att "jag unnade mig en jagdag, och tog hand om mig själv och shoppade och fick behandlingar. Sådant har jag aldrig unnat mig, eller ens känt att jag behövt unnat mig. Vi hade alltid så mycket på gång och så mycket gemensamt, så sådant fanns inte på kartan.

Nu gjorde jag det och det hade ju varit roligt att få höra lite uppskattande kommentarer över förvandlingen. Nu blev det mest stressigt för att katterna fick vara ensamma så länge.

Söndagen slog paradigmen till i full kraft. Programmet var redan planerat med det sedvanliga mottot "inte sitta still, inte känna, inte tänka". Men se, kroppen och psyket gick i baklås. Såååå trött har jag inte varit på de senaste tio åren. Jag hade varit fullt nöjd med att sitta i TV-fåtöljen med filt över fötterna, katter på magen, skidåkning och skidskytte och att göra absolut ingenting. Helt slut, till den nivå att kroppen värkte. Som tur var ställde änkekollegan in den planerade utflykten, men eftersom hon förberett middag för min skull, så kunde jag inte neka. Så det blev några lugna timmar och god mat och lite småprat.

Nu ser jag fram emot med spänning hur denna helg artar sig. Tänker inte planera något, utan det får falla på plats. Men jag har tillbringat en hel del tänketid under veckan om detta är en bra vändpunkt, eller om det var dåligt att kunna sitta ner utan att bli ödesmättat ledsen.

Nu ska jag sätta igång och jobba, då hinner man inte tänka en tanke på sådant! Och i eftermiddag ska Magou fångas in för att åka och lämna blodprov för bukspottskörteln och sköldkörteln. Det är alltid en pärs.

Men nya torrfodret gick hem hos båda. Blötfodret duger bara när burken är nyöppnad och den är alldeles för stor för att de ska få hela på en gång. Måste hitta plastlock!!!!

Toxoplasma

heter den infektion som Magou drabbats av - väldigt mycket, dvs i höga doser. Matte har varit alldeles för frikostig med det delikata, goda, ljuvliga lammköttet. Här kommer man hem och är snäll, och så blir det så här.

Men ännu är inte höga vetenskapen övertygad om att det är det enda. Magou är nu betraktad som en "intressant katt" i veterinärkretsar och centrum i flera diskussioner på hög nivå. Allt enligt hans veterinär.

Men för att hitta hela sjukdomsbilden, så ska det lämnas nya blodprover. Bukspottskörteln är veterinärens eget förslag, men hon hade inga problem med att kolla sköldkörteln heller. Viktuppgången är ju ett mysterium, så låt oss ta allt på en gång, tyckte hon.

Och så måste vi byta foder - igen. Gissa vem som köpte en femkilospåse förra veckan (efter att ha köpt enkilospåsar fram till - förra veckan). Och nu blir det inte ens kokt fisk som extra godis - stackars Bezzie. Nya fodret finns som blötfoder också "så det kan du ge dem". Ha!! Som om dom skulle äta det då.

En sak är säker dock - en megakur antibiotika väntar. Stackars (blodfattiga) matte!!

Många barn var det

När bonusbarnbarnet var här på julafton så påpekade hon att jag har två mollybarn i akvariet.

Hade jag ingen aaaaaaaaaaning om.

Idag har jag städat akvariet ner i minsta mikrodetalj. Jag har inte två mollybarn. Jag har nio fiskbarn!!!!!!!!!!!!!!!

Två av dem är slående lika min algätare. Men den stackarn blev ju änka/änklig i allhelgonahelgen i november - hur kan jag ha fått sådana pytteyngel nu?

Eller består familjen av en änka, två kastrater och en hemafrodit???++

Nu är glada julen slutslutslut

- eller ja, det var den förra helgen redan, men jag hann inte med julgranen. Så den åkte idag. Och det spelar ingen roll hur noga jag scannar hemmet efter alla juldekorationer, när väl allt är nedpackat och nedburet, så hittar jag alltid någon kvarglömd tomte eller juldekoration.

Att packa ihop en plastjulgran var inte helt enkelt, får nog planera att ta fram den med några dagars marginal nästa gång, så den får tufsa ut sig lite...

De modiga har vågat fråga hur julen har gått - jo tack, själva julen gick väl egentligen bra. Då är man ändå så upptagen av praktiska ting, och tidsplanering och full aktivitetslista. Nja, juldagen var ju lite skrämmande, men det berodde nog inte bara på sorg och elände - lite fest var det på julafton.

Men de här veckorna efter jul - de har varit ganska jobbiga. Någonstans har luften bara gått ur en, och det har resulterat i förlamning, orkeslöshet, initiativlöshet, organisationslöshet. Har inte orkat bry mig om att diskmaskinen varit full med ren disk och diskbänken full med smutsig. Vadå bädda?? Vattenfontänen?Äsch, de får dricka ur skål idag. Handla och laga mat, trist. Tröstshopping, nja, ok lite då (fast jag behövde en ny svart kjol och lite överdelar).

De här veckorna har känts som ett stort svart dimmoln, förstärkt av Den 12:e frossan och fullmånen. Helt enkelt, i min amatörmässiga bedömning, en backlash för att jag koncentrerat mig så hårt på att komma igenom julen och nyår, så när det är över, så blev det bara ett svart, tomt hål kvar. Jag har för första gången på 29 år firat jul utan Ralf - och så överväldigar sanningen en - och det ska du fortsätta med. Då blir det lite tomt och orkeslöst och dimmigt.

Så det gäller att rycka upp sig, klä av julgranen, köpa lite nya, gröna växter, bädda rent och tömma ur diskmaskinen. Nu är jag på banan igen - åtminstone för en dag eller två.

Och katterna har till sin förfäran upptäckt att även plastgranar barrar - så dammsugaren åkte fram idag IGEN!!!

Bildbevis

Där ser du då - hur mager och infallen och ihopsjunken jag blivit på din nya diet!