Fick summering från Fitbit idag, på en vecka har jag gått 3.4 mil. Med rekommendationen att antal steg per dag ska ökas från 6500 till 10.000. Jag tröstar mig med att jag ibland glömmer att sätta på mig min Fitbit.
Fitbit är arbetsgivarens julklapp till sina medarbetare. Jag jobbar numera i ett företag som lever högt på tron att om man bara tränar som en dåre, så kan man också klara av mycket mera jobb, eftersom vi konstant säger upp människor och blir allt färre som ska göra jobbet. Visserligen sägs det i alla kommunikationer att vi ska sluta göra saker, men ingen har ännu definierat vad som ska slutas göra. Konsekvensanalysen från min sida är att än så länge följer vi den gamla ramsan, råttan på repet, katten på råttan osv. Dvs om någon slutar göra något så hamnar uppgiften någon annanstans hos någon annan stressad jävel.
Men under tiden så ökar vi stressen med att hetsa till att man, i sitt dagliga pussel med arbete, barn, familj, ska lägga ännu mer tid på träning, genom att utlysa diverse tävlingar, virtuella träningscamps, och andra söta aktiviteter.
Hursomhelst, i jakt på min dagliga motion var gårdagens plan att åka ut till Stavsnäs och promenera bland alla söta gingerbreadhouses. Men under förberedelserna så förändrades vädret till detta - ivrigt snöande. Kanske inte bästa förutsättningarna för en tripp på smala landsvägar ut mot skärgården.
Men jag tog chansen att testa Romeo's beteende på snöiga och hala vägar, genom en liten biltur till Artipelag och sedan till Nacka Golfbana. Jodå, antispinnen jobbar frenetiskt men inga sladdar
Väl vid Nacka Golfbana, masade jag mig ut för en liten promenad. En anledning till bilpromenaden var att ladda min mobil, eftersom jag glömt det hemma. Det ville sig inte, så Endomondo och mobilen fick stanna på parkeringsplatsen.
JESPER HOLM - var är din Vasaloppsutrustning. Spårläggarna var i fullt arbete för att lägga spåren till kvalificeringsloppet!
Det var synd att jag inte hade Endomondo med mig, för jag skulle gärna vilja se var jag gått. Hittade en jättefin liten skogsväg runt banan, med vackra skogsvyer. Men hittade den bara ibland, rätt som det var så försvann den och så var man ute på banan igen. Får göra ett nytt försök att hitta den, kan inte se den på Google Maps,
Enda sällskapet på promenaden, förutom snöiga buskar, var spåren efter ett par stadiga 47:or. Bara spåren, ingen ägare. Creeepyyyy!
Efter promenaden testade jag Romeo lite till och åkte till Lagnö brygga. Vi hade en spännande stund tillsammans när vi skulle uppför den branta backen från färjeläget, startsträcka finns inte, utan det var pang på i glashal backe. Vi stönade oss över krönet med en viss hjärtklappning. Jobbigt att inte kunna hjälpa till med lite olika växlar, jag har aldrig kört automat i halt väglag tidigare.
Och nu kom den, skylten jag fasat för, som väntade mig vid mormors grav när jag tände ljus där inför julen. Ja, det är väl dags att låta graven gå, jag sköter den inte minitiöst och ingen tar över efter mig. Så jag ska väl ta det där samtalet efter helgerna.
Kvällen ägnades åt att städa köksskåpen, när jag flyttade in så hamnade prylarna lite si och så, äntligen tog jag mig tid att sortera om. Så nu hittar jag ingenting..... Sedan kom en granne med en flaska vin, och vi tillbringade kvällen med att diskutera änkeskapets fröjder - not - och huruvida en hund skulle kunna uppväga nackdelarna. Vid något tillfälle kom Bezzie ut från sovrummet och stirrade på oss med anklagande blick - ni är inte kloka!!
Så det blir ingen hund på ett tag, tror jag.
Nu har jag bara styrkningen kvar på min att göra lista - och bara en dag kvar av ledigheten. Sedan är det tio veckor till påsk..........
