Det är bara att konstatera - jag är nog lite motsägelsernas drottning.
Det är väl ingen nyhet att jag är alldeles för intresserad av matlagningsprogram på TV.
Det tunga beroendet just nu är Australian masterchef 2011, som helt plötsligt (eller vad man nu kan kalla tre veckors totala uppmärksamhet) är ett oustsläckligt begär.
I väntan på att det programmet ska börja varje kväll, tillbringar jag 30 minuter med Jamie Oliver i hans "middag på 30 minuter", som går på en annan kanal precis innan. Svär ve och förbannelse över att den svenska förläggaren inte kan se till att den kokboken finns i handeln igen.
Men - idag handlade Svenska Dagbladets fredagsmatsbilaga om - långsam matlagning. Järngryta på. Hacka och skära. 6 timmar i ugnen. I motsats till Jamies smakrika men snabba insatser
Men det är en av de saker jag saknar. Gemensamheten över en kärleksfullt tillagad middag. Gemensamheten över grytorna i köket. Ralf kunde väl aldrig förstå mitt engagemang över att läsa ett recept, man han ställde gladeligen upp på att skära och hacka och göra vad som blev honom tilldelat. Att steka var också hans uppgift. Samt att äta resultatet.
Det må vara duktig flicka syndromet som slår till, kravet på att leverera.
Men roligt var det. Och Svenskans recept är noggrant sparade. Vem vet, kanske någon vågar prova på en middag endera dagen
Bara å hojta. Middag kan utbytas mot kladdkaka. :-)
SvaraRadera