Jippon

Inte nog med att man anmält sig till diverse utflykter - det var ett och annat jippo ombord också. Ingen rast och ingen ro, det här är inte en semesterresa för de veka....

Två medlemmar ur sällskapet hastade upp på däck kl 07:03 på morgonen, i full storm , för att dricka champagne och passera polcirkeln. Visserligen har vi båda gjort det tidigare i våra liv, men det räknades inte

Full mistlur var det när vi passerade

 Kapten och hotellchef dök mycket senare upp på däck för den efterföljande viktiga ceremonin, med Kung Neptun närvarande. Något gick dock fel i logistiken. Detta är kapten Dahl som skeppade oss denna del av resan  - men det är kapten Ivarsson som skrivit på certifikatet. Han mönstrade inte på förrän senare

Även om inte alla delar av sällskapet dök upp på däck vid själva passeringen, deltog 50% av dem med frejdigt mod under dopet.

Fast lite kallt var det.

Nej, jag blev inte döpt av Kapten Neptun - jag blev dränkt. Straffet för att muttra något om masshysteri jippon. Isbitar i trosorna är iiiiinte skönt


Upp mot Trondheim beordrades vi upp på däck med kamera. Vi passerar under en bro, endast 30 cm högre än båten. Enligt lekledaren, var det mycket viktigt att inte fotografera förrän i exakt rätt sekund och lika viktigt att alla stod på akterdäck och tyngde ner båten så vi kom under.
Vi var myyyycket lydiga turister

På väg söderut fick vi lära oss att skära ut torsktungor och torsk kinder. Två tyskar ställde upp som frivilliga adepter, själv hade jag närvaroförbud från Barbro - inget med knivar inblandade fick jag delta i.

En sådan söt liten gutt - hur söndervärkta kommer hans händer att vara om 20år.

Jag hade allra helst varit med i deras färd mot vårt kryssningsskepp  - det här såg riktigt kul ut!!

Men den övningen förklarade dekorationen på akterdäck. Även dagens fångst hamnade där och luktade gott varje gång man passerade.

Äntligen kom så den kvällen, när en fiskebåt lade till med nyfiskade, nykokta räkor. I massor!!!!!!

Till och med lekledaren lät sig väl smaka

Och Barbro!!

I flera dagar hade det pratats om den modeshow som skulle hända på sträckan mellan Finnsnes och Stamsund - det vill säga in the middle of nowhere

Det visade sig vara ett försäljningstrick och promotion för turistshoppen ombord och lekledaren hade kommenderat alla sina kollegor till att vara mannekänger. Själv var han mycket söt i badrock och sydväst. Hyfsat snygga ben, i alla fall.

Erik, vår restaurangtrainee. Den tystaste servitör jag någonsin träffat på.

Emma, vår chefsservitris, som blev så förtjust i Barbro och alltid försökte hitta små nätta portioner att servera

Kafeterians huvudman! Många espresso fick han servera

Så den mystiske Kapten Ivarsen, som förde skeppet på den mer nordliga rutten fram till Kirkenäs, för att mönstra av igen i ?????

No Name - men han jobbade som däcksmatros - och Navigationselev

Procession - värre flaggviftande än på VM

Och sedan blev det Polcirkeln igen! Som veteran höll jag mig undan  - men Barbro var strong och drack frivilligt - torskleverolja. Uuuuuuuuuurrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk

Kapten Dahl - det var han som städade av en hel lunchbuffé en dag när vi drabbades av en monstervåg och gick omkull. Fast besättningen i restaurangen påstod att han gjorde en allt för tvär gir, bara

Den allra intressantaste presentationen ombord, hölls av två havsforskare. En dag när jag kände mig så medelmåttig, som jag sällan gjort tidigare, eller i alla fall på länge.

Christoffer och  Katarina. Havsforskare. Dykare. Han pratade flytande engelska, tyska och norska. Hon pratade amerikanska, franska och lite norska. Dessutom var hans presentation en hel föreställning, full av tricks och underhållning och fakta och roligt att veta - allt i ett.

Man blir ju lite nerslagen av sådana fullfjädrade människor och tycker att man själv är ganska beige.

Dessutom stördes hans presention först av att batteriet i hans headset dog, sedan av att vår huvudmotor tillika dog. Det innebar i och för sig att det först blev väldigt tyst - men att det sedan blev ett djävulskt liv, när man försökte starta om densamma. Två gånger!

Ett litet avbrott han tog med ro, medan vi andra var lite bleka och konfunderade

Hursomhelst - det här är en korall som växer i Nordsjön. Bland alla dess egenskaper, är att den växer - EN HALV MILLIMETER PER ÅR. Denna lilla sötnos som fick plats i Katarinas nätta hand är cirka - ETTHUNDRA ÅR

En annan varelse som behöver tillväxthormon  - en kungskrabba! De blir alltså ungefär 2 meter mellan tentaklarna. Den här killen är fyra år gammal - han har lite att ta tag i!
Dessutom åt jag med god smak upp hans släktingar kvällen innan, till middag. Sorry!
Men visst är han söt?

 

Å andra sidan - detta är en liten del av en kelp. Den växer - tro det eller ej - en meter per dag.

Olika falla ödets lotter - och undra på att man aldrig fick vila!