- kan man ta två promenader imorgon??
Fast har promenerat igenom ett antal porslins- och inredningsbutiker. Smart idé att sälja gamla porslinet i somras, inte smart idé att vänta med att köpa silltallrikar till veckan före jul. Nu har jag lagt ut nästan tusen spänn på 12 stycken som jag egentligen tycker är så där.
Så har det blivit ett jäkla tepimplande i det här hushållet på senare tid. Undrar om det är Lynelle's eller Jennie's fel? För att hamna på lite normalare nivå, har jag haft en kapsyl rom i chaitéet. Bara för att markera!
lördag 17 december 2011
Det snöar
utropar två förortsboende norromstan bekanta på Facebook. Eller det snör, eftersom båda råkar vara norrmän.
Öster om stan är utsikten något mer glåmig...
Träden i skogsdungen viftar bara måttligt på armarna idag, så stormen verkar inte ha nått hit ännu
Den var inte särskilt närvarande i England heller, trots alla upphaussade rapporter om tungt snöfall och vindar på 250miles/hour.
Så det var inte engelsmännens fel att jag stapplade ur en taxi strax efter klockan tre inatt, det var faktiskt Arlanda's fel, som hade haft strömavbrott i 90 minuter på eftermiddagen. Vilket gjorde att inga plan kunde landa.Vilket gjorde att mitt plan hamnade i Umeå för väntetid, därefter fick flyga till Stockholm och därefter äntligen fick flyga till England igen för att hämta hem mig. Vilket innebar två och en halv timmes försening. Men å andra sidan , när jag åkte till England förra gången var jag lika mycket försenad åt det hållet, så nu har det väl jämnat ut sig då'rå.
Nu förväntas jag ha semester fram till jul, med bara några telefonmöten, vilket min chef inte riktigt vet om. Semestern är nämligen beordrad. Det låg ett julkort från sagda chef och väntade när jag kom hem, fyllt med varma och empatiska ord om den kommande annorlunda julen, så jag hade naturligtvis en gråtmild stund det första jag hade när jag kom hem. Det var dock inte julkortet fel att jag sedan inte kunde somna direkt, jag hade dock stått på benen i sisådär 21 timmar så det var lite svårt att stänga av.
Stängde av framför TV'n vaknade efter en timme, dök i sängen, vaknade efter två timmar, dåsade framför TV'n igen och har nu sparkat mig själv i ändan - ACTION, damen lilla.
Jag har ju som sagt semester, så igår satt jag och skrev en lista vad jag ska fylla dagarna med i julförberedelser, inklusive en lång promenad per dag. Idag ska den gå till Ingarö kyrka, regn eller inte regn. Sedan tar jag lokalbussen hem, stannar på Coop för att köpa fiskmat (ja, de har svultit sedan jag åkte, tur att akvariet är tämligen övergött), för att sedan ta bilen och handla lite mer rekordeligt
Lilla fröken är dödligt trött på kokt fisk, vilket varit dieten sedan början på veckan. Slarvade med maten under ett par dagar och vips - så hade vi en diarreig röd katt i familjen - med gaser dessutom. Hua!!
Dessutom hade hon blivit fyra katter lång i mitt knä ovanpå den nya fleecepläden, under min sista sejour i TVfåtöljen. Hade hon fått bestämma, så hade hela dagen tillbringats så!
Öster om stan är utsikten något mer glåmig...
Så det var inte engelsmännens fel att jag stapplade ur en taxi strax efter klockan tre inatt, det var faktiskt Arlanda's fel, som hade haft strömavbrott i 90 minuter på eftermiddagen. Vilket gjorde att inga plan kunde landa.Vilket gjorde att mitt plan hamnade i Umeå för väntetid, därefter fick flyga till Stockholm och därefter äntligen fick flyga till England igen för att hämta hem mig. Vilket innebar två och en halv timmes försening. Men å andra sidan , när jag åkte till England förra gången var jag lika mycket försenad åt det hållet, så nu har det väl jämnat ut sig då'rå.
Nu förväntas jag ha semester fram till jul, med bara några telefonmöten, vilket min chef inte riktigt vet om. Semestern är nämligen beordrad. Det låg ett julkort från sagda chef och väntade när jag kom hem, fyllt med varma och empatiska ord om den kommande annorlunda julen, så jag hade naturligtvis en gråtmild stund det första jag hade när jag kom hem. Det var dock inte julkortet fel att jag sedan inte kunde somna direkt, jag hade dock stått på benen i sisådär 21 timmar så det var lite svårt att stänga av.
Stängde av framför TV'n vaknade efter en timme, dök i sängen, vaknade efter två timmar, dåsade framför TV'n igen och har nu sparkat mig själv i ändan - ACTION, damen lilla.
Jag har ju som sagt semester, så igår satt jag och skrev en lista vad jag ska fylla dagarna med i julförberedelser, inklusive en lång promenad per dag. Idag ska den gå till Ingarö kyrka, regn eller inte regn. Sedan tar jag lokalbussen hem, stannar på Coop för att köpa fiskmat (ja, de har svultit sedan jag åkte, tur att akvariet är tämligen övergött), för att sedan ta bilen och handla lite mer rekordeligt
Lilla fröken är dödligt trött på kokt fisk, vilket varit dieten sedan början på veckan. Slarvade med maten under ett par dagar och vips - så hade vi en diarreig röd katt i familjen - med gaser dessutom. Hua!!
Dessutom hade hon blivit fyra katter lång i mitt knä ovanpå den nya fleecepläden, under min sista sejour i TVfåtöljen. Hade hon fått bestämma, så hade hela dagen tillbringats så!
onsdag 14 december 2011
Tack för födelsedagspresenten1
Jag antar att du förstod att jag inte tänkte köpa "årets tomte" i år. Men nu hänger det en amerikansk tomte här och det får bli början på en ny era.
Ängeln fick både mig och Barbro att bli lite tårögda (hon har varit här en stund idag) - den får nog hänga uppe permanent, inte bara över julen. Den stämmer väl överens med en hälsning till Ralf, som fanns med på hans begravning - en ny stjärna har tänts på himlen.
Ängeln fick både mig och Barbro att bli lite tårögda (hon har varit här en stund idag) - den får nog hänga uppe permanent, inte bara över julen. Den stämmer väl överens med en hälsning till Ralf, som fanns med på hans begravning - en ny stjärna har tänts på himlen.
söndag 11 december 2011
Det börjar arta sig -
det är nog dags att börja inslagningen av paket. De två stora barnen med respektive har inte fått någon egen påse ännu dock. Lyckades fylla på med lite traditionella småsaker idag. Och hitta just den julklappen jag letat efter till Marika...
Blev lite absorberad av min shoppingtur, så jag glömde totalt att jag startat i detta spektaket. Men ingen större skada skedd, dvs jag hade inte seglat så fort som jag trodde runt Goda Hoppsudden, hann ändra kurs i sista minuten!
Nu är det nog dags att stänga ner den här datorn och starta jobbdatorn ett tag. Och möblera om sovrummet?? Igen!!
Symboler
Ralf led alltid helvetets alla kval när det närmade sig födelsesdagar, bröllopsdagar, jubileumsdagar för att inte tala om den kollektiva hysterin nämnd jul. Själv tycker jag det är jättekul att fundera ut lämpliga presenter, även om barnbarnen ibland höjt ett och annat ironiskt ögonbryn...
Förra vintern bestämde jag mig för att jag ville ha ett armband. Eftersom min stil i övrigt är tämligen klassisk, så fick jag för mig att just armbandet skulle bli lite rockigare. Alltså inköptes ett läderarmband från Smycka, när jag fick min bonus i februari.
Då levde jag fortfarande i det självbedrägeri, som bestod i mantrat "att om Ralf bara kan börja äta igen, så att han blir starkare, så att vi kan starta cellgifterna mot mantelscellslymfomet, så att vi sedan kan starta strålningen mot tjocktarmscancern och dess spridning, så blir allt bra till sommaren". Och då har Ralf enkelt att köpa presenter i framtiden, för då är det bara att köpa en ny berlock till mitt armband varje gång det är dags.
Som bekant var ju inte planen så välbetänkt - nu köper jag berlockerna själv varje gång något av dessa magiska datum dyker upp. Trettioårs-jubileet vi missade med två månader. Bröllopsdagen. Och nu Ralf's födelsedag på tisdag. En stjärna till en stjärna på himmelen. Ängeln köpte jag till begravningen och den höll jag hårt i hela ceremonin
Fast nu tror jag ju inte riktigt på himmelen. Men jag pratar med gubben i månen, som dyker upp varje månad till den 12:e. Ikväll var han riktigt magnifik över Björknäs skogarna när jag körde hem från Nacka, men igår lurade han mig när det var månförmörkelse. Då låg molnen tungt över Ingarö och Värmdö.
Eftersom gubben i månen sken så vackert idag, åkte jag till minneslunden och tände ett ljus. Vi var så överens en gång i tiden, att vi inte skulle ha en grav att ta hand om utan att vår aska skulle spridas, helst över vattnet i Stockholms skärgård.
Men just nu skulle jag nog vilja ha en grav att gå till. Men då får minneslunden i Ingarö kyrka vara den punkt där jag kan få lite lugn och lite närhet. Det var här vi begravde Ralf, det är här jag ser hans lysande blå kista i koret varje gång jag går förbi den lilla träkyrkan ner till minneslunden, det är här vi sade farväl.
När nu inte gubben i månen tittar fram förstås...
Och det är så sant som det är sagt - den här månaden får jag dubbelt igen. Den 12:e imorgon, hans födelsedag på tisdag...
Ingen större risk att man kan göra något utan att få hjälp av de pälsbeklädda familjemedlemmarna......
Förra vintern bestämde jag mig för att jag ville ha ett armband. Eftersom min stil i övrigt är tämligen klassisk, så fick jag för mig att just armbandet skulle bli lite rockigare. Alltså inköptes ett läderarmband från Smycka, när jag fick min bonus i februari.
Då levde jag fortfarande i det självbedrägeri, som bestod i mantrat "att om Ralf bara kan börja äta igen, så att han blir starkare, så att vi kan starta cellgifterna mot mantelscellslymfomet, så att vi sedan kan starta strålningen mot tjocktarmscancern och dess spridning, så blir allt bra till sommaren". Och då har Ralf enkelt att köpa presenter i framtiden, för då är det bara att köpa en ny berlock till mitt armband varje gång det är dags.
Som bekant var ju inte planen så välbetänkt - nu köper jag berlockerna själv varje gång något av dessa magiska datum dyker upp. Trettioårs-jubileet vi missade med två månader. Bröllopsdagen. Och nu Ralf's födelsedag på tisdag. En stjärna till en stjärna på himmelen. Ängeln köpte jag till begravningen och den höll jag hårt i hela ceremonin
Fast nu tror jag ju inte riktigt på himmelen. Men jag pratar med gubben i månen, som dyker upp varje månad till den 12:e. Ikväll var han riktigt magnifik över Björknäs skogarna när jag körde hem från Nacka, men igår lurade han mig när det var månförmörkelse. Då låg molnen tungt över Ingarö och Värmdö.
Eftersom gubben i månen sken så vackert idag, åkte jag till minneslunden och tände ett ljus. Vi var så överens en gång i tiden, att vi inte skulle ha en grav att ta hand om utan att vår aska skulle spridas, helst över vattnet i Stockholms skärgård.
Men just nu skulle jag nog vilja ha en grav att gå till. Men då får minneslunden i Ingarö kyrka vara den punkt där jag kan få lite lugn och lite närhet. Det var här vi begravde Ralf, det är här jag ser hans lysande blå kista i koret varje gång jag går förbi den lilla träkyrkan ner till minneslunden, det är här vi sade farväl.
När nu inte gubben i månen tittar fram förstås...
Och det är så sant som det är sagt - den här månaden får jag dubbelt igen. Den 12:e imorgon, hans födelsedag på tisdag...
Ingen större risk att man kan göra något utan att få hjälp av de pälsbeklädda familjemedlemmarna......
Simon&Thomas, where art thou'??????
Skulle möblera om lite idag för att få plats med julgranen - nu får jag inte plats i sovrummet istället.
Simon&Thomas - ni är hjärtligt välkomna!!!
Om jag hoppar höjdhopp, tar jag mig fram till "min" sida av sängen (eftersom jag för tillfället sover på Ralf's sida av sängen - att sova på min riktiga sida känns så tomt)
Simon&Thomas - ni är hjärtligt välkomna!!!
lördag 10 december 2011
Lite annorlunda än annorstädes
Förr i tiden brukade den här helgen inledas i fullt kaos, med barn, barnbarn, barnbarns flick- och pojkvänner, bror och svägerska och vänner på ingång för att fira Ralf's födelsedag. Stor middag, hög ljudnivå, massor av planering och förberedelser. Bara dukningen var ett mästerverk av logistik
I år tog vi det lite lugnare. Ett barn, ett barnbarn med sambo, bror och svägerska och god vän, dvs medlemmen i änkeklubben, dök upp för lite glögg, en skinkmacka, lite ost och lite småprat. Gick bra det med.
Hann till och med en kort skogspromenad i skogsdungen mittemot för att plocka lite tallris och enris till en bordsdekoration. Skönt med lite frisk luft. Ett 15-minuters besök till Coop var av också av nöden för att inköpa det sista. Så jag var inte riiiiiiiiiktigt klar när första gästerna kom - å andra sidan kom de tidigt.
Men annorlunda än annorstädes - ja, det är det ju. Nästa år får det bli sedvanlig stor fest......
I år tog vi det lite lugnare. Ett barn, ett barnbarn med sambo, bror och svägerska och god vän, dvs medlemmen i änkeklubben, dök upp för lite glögg, en skinkmacka, lite ost och lite småprat. Gick bra det med.
Hann till och med en kort skogspromenad i skogsdungen mittemot för att plocka lite tallris och enris till en bordsdekoration. Skönt med lite frisk luft. Ett 15-minuters besök till Coop var av också av nöden för att inköpa det sista. Så jag var inte riiiiiiiiiktigt klar när första gästerna kom - å andra sidan kom de tidigt.
Men annorlunda än annorstädes - ja, det är det ju. Nästa år får det bli sedvanlig stor fest......
torsdag 8 december 2011
Det är de små detaljerna som gör det
- som gör att man ramlar över kanten i bottenlös sorg igen.
Små hågkomster, små minnen, små taggar. Igår var det åsynen av SAS Radisson hotellet i Oslo, minnet av när Ralf följde med mig dit på en 24 timmars jobbresa. Medan jag jobbade åkte han upp till Holmenkollen och tittade, helt plötsligt var det viktigt. Tyvärr var det dimma i Oslo, så han fick inte se utsikten, men han gick noggrant igenom hela anläggningen. Varje skidlopp därifrån refererades sedan med åsyna skildringar av hur det egentligen ser ut.
Den glädjen, den upptäckarkänslan, den gemensamheten - ja, det räckte för att SAS Radissonhotellet, där vi bodde för en natt på 22:a våningen, skulle slå undan fötterna den dagen. Imorgon kommer det säkert något nytt!
Små hågkomster, små minnen, små taggar. Igår var det åsynen av SAS Radisson hotellet i Oslo, minnet av när Ralf följde med mig dit på en 24 timmars jobbresa. Medan jag jobbade åkte han upp till Holmenkollen och tittade, helt plötsligt var det viktigt. Tyvärr var det dimma i Oslo, så han fick inte se utsikten, men han gick noggrant igenom hela anläggningen. Varje skidlopp därifrån refererades sedan med åsyna skildringar av hur det egentligen ser ut.
tisdag 6 december 2011
Nähä
Otack är världens lön - även när man vacklar upp kl 05:30 och kokar fisk. Ingen fiskdag idag för lilla fröken. Inte heller Royal Canin passade. Idag knaprar man I/D torrfoder...............
Magou slurpade i sig en halv kycklingfile och la sig sedan tillrätta på mattes mage när hon tittade på morgonnyheterna en stund. Stanna hemma idag, matte?? Snälla!!!!!!!!!!!!!!!!
Magou slurpade i sig en halv kycklingfile och la sig sedan tillrätta på mattes mage när hon tittade på morgonnyheterna en stund. Stanna hemma idag, matte?? Snälla!!!!!!!!!!!!!!!!
måndag 5 december 2011
Matproblem
Mina kära inneboenden matstrejkar - mer eller mindre.
Magou, som är roten till det onda, äter till nöds torrfodret från i/d. Blötmaten är enligt hans absoluta mening absolut urrrrkkkkk
Bezzie äter tre kulor torrfoder och ser ut som hon håller på att kräkas. Blötmaten är gggllluuuuurrrrrkkkkkk.
Idag köpte jag innanlår för 78 kronor till Magou. Köpte kycklingfilé för 30 kronor, i förhoppning av att lilla fröken skulle kunna exmera denna. Ha!!!!!!!!!!!!
Magou nästintill hetsåt innanlår, samt åt upp Bezzie's kycklingfilé. Till Bezzie kokade jag fiskfilé i morse och ikväll. Imorse trodde jag hon skulle äta ihjäl sig, fatet blev tomt. Ikväll var hon något mer måttlig.
Nu har jag kommit på att när Magou äter kött, så är han helt upptagen med denna uppgift. Då kan jag smyga till Bezzie några torrfoderskulor från Royal Canin. Medan fisken kallnar.
Lite roddigt är det allt. Lite hjärteont gör det. Och var är han som skulle vara hemma medan jag jobbade i allsköns ro, fast förvissad om att markservicen fungerar oklanderligt hemma.
Själv har jag ont i magen - av någon konstig anledning!?
Magou, som är roten till det onda, äter till nöds torrfodret från i/d. Blötmaten är enligt hans absoluta mening absolut urrrrkkkkk
Bezzie äter tre kulor torrfoder och ser ut som hon håller på att kräkas. Blötmaten är gggllluuuuurrrrrkkkkkk.
Idag köpte jag innanlår för 78 kronor till Magou. Köpte kycklingfilé för 30 kronor, i förhoppning av att lilla fröken skulle kunna exmera denna. Ha!!!!!!!!!!!!
Magou nästintill hetsåt innanlår, samt åt upp Bezzie's kycklingfilé. Till Bezzie kokade jag fiskfilé i morse och ikväll. Imorse trodde jag hon skulle äta ihjäl sig, fatet blev tomt. Ikväll var hon något mer måttlig.
Nu har jag kommit på att när Magou äter kött, så är han helt upptagen med denna uppgift. Då kan jag smyga till Bezzie några torrfoderskulor från Royal Canin. Medan fisken kallnar.
Lite roddigt är det allt. Lite hjärteont gör det. Och var är han som skulle vara hemma medan jag jobbade i allsköns ro, fast förvissad om att markservicen fungerar oklanderligt hemma.
Själv har jag ont i magen - av någon konstig anledning!?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)