Dag 4 - där som barn jag gått

och lite blått, blev det idag. Samma granne som lurade mig att gå alla rundor norrut igår, lurade mig samtidigt att lägga till Knuts Hav till promenadlistan. Själv vågar hon inte gå där ensam, för det är så mycket skog.

Så blev gårdagens ängmarker och skärgård utbytt mot storskogen

Lite synpunkter hade jag på skogsvården - lite gladare blev jag när det var gångbroar utlagda över de lerigaste ställena

Eftersom mitt lokalsinne är som det är, så kändes det inte helt fel att fotografera kartan. Jag är vid "I" längst ner i kanten, och observera at jag gick den långa turen bortom Knuts Hav

Ju höge upp man kom, desto mer skärgårdsaktig var skogen trots allt

Inte vet jag vem Knut är, men ett eget hav har han mitt i Värmdöskogarna. Eller åtminstone en myr

Den här backen är lodrät även om det inte syns på bilden. Det var då jag kom ihåg varför man inte ska gå runt Knuts Hav motsols

Försökte gå ut en bit - men då blev det fottvätt så jag backade tillbaka

Nu blommar de riktiga sommarblommorna  - så skira i varje glänta

Den här delen av Knuts Hav kommer jag inte ihåg, men här var det fint med hällar och höga furor. Och blåbär - naturligtvis hittade jag dem på sista delen av promenadn. Konstigt vore väl annars!

Jag blev såu upptagen med att gå och kräla bland blåbärsriset, så jag glömde äta matsäcken. Den intogs vid Kvarnsjön en kilometer hemifrån - efter sju kilometers promenad i åskhetta, och med viss bevakning av de svarta molnen nordvästvart (och de lurades och inget blev det av dem)

Åtta svettiga kilometer i tryckande värme och resultatet blev en knapp halvliter. Ambitionerna som matmamma läggs härmed åt sidan

Som jag kommer ihåg det från barndommen, så fanns det hallon runt Knuts Hav. Antingen kommr jag ihåg fel eller också har de emigrerat. Nu fanns det inga i alla fall. Jag hade för mig att de var här pappas och Chippos mest berömda hallonkrig utkämpades