Innan själva vigseln ska jag berätta om någon annan gång, det var kanske inte riktigt de normala förberedelser som en brud numera verkar genomleva. Men jag hann duscha och slänga på lite mascara iallafall.
Idag kl 14 satt jag och kollegan inlåsta i ett mötesrum och gick igenom faktureringsproblem. Ikväll, istället för att äta middag, var jag till Minneslunden med en rosa ros till mitt hjärta.
Sedan är det nog bara att konstatera att man hinner ändra sitt utseende på 27 år - men en sak har jag med glädje konstaterat. På alla bilder som följer oss igenom 27 års äktenskap och 30 års förhållande, har vi behållt skrattet och alla leenden. Vi har alltid haft ett leende till övers för varandra och ett skratt att dela även under den blekaste vardag. Det kan inget cancermonster ta ifrån mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar