onsdag 3 augusti 2011

Variabel geometri

Ralf och jag var några gånger på Kolmården de sista tio åren och Ralf's favorit var rovfågelshowen: Nu är det som allting annat barnifierat med lite väl mycket flåshurtighet - men fåglarna finns ju kvar. Och lite nya element har tillkommit

(Blogger har dj*****lats hela dagen, så jag kan inte lägga in de bilder jag vill och inte i rätt ordning.)

Nestorn i gänget är Pontus, en berguv som vi sett varje gång vi besökt showen. Han har lika ynklig röst som mina katter - neeeeh

 Att försöka fånga en ferrisvråk i flykten är inte alldeles enkelt, åtminstone inte med min kamera. jag tror Mattias Klum har bättre utrustning - för det kan väl inte vara talangen som skiljer?
 Landningsbana 01 i väst-östlig riktning
Variabel geometri - en jaktfalk som anfaller i 250km i timmen. Hon gjorde flera utfall, men som sagt - fotografera är inte enkelt. Men vackert flög hon



Till exempel kan bilden se ut så här när man försöker fotografera någon som flyger i 250 km i timmen


Stolt jägare mantlar över sitt byte - cykeslangen är MIN! Men skötaren gjore ett jyst byte - hon erbjöd kyckling som ersättning och då gick det bra
Visst är hon vacker? Visste ni att jaktfalken har en genomskinlig blinkhinna, så att de skyddar ögat under dykningen men ändå kan se. Likaså kan de stänga näshålorna för att inte luftfyllas. Naturens JAS, där inga ingenjörer räknat på den variabla geometrin, men där naturen har haft sin utveckling
Och så Pontus igen som går in för landning - kolla vingbredden. En sådan här överraskade mig en gång när vi promenerade i skogen - jag dök som som en något klumpig jaktfalk i mossan. De hörs inte när de kommer - men de syns när de kommer i ögonhöjd! 'estanes vad rädd jag blev

2 kommentarer:

  1. Håller hundra med dig.
    Djurfåglarna är absolut bäst.
    Sist jag var där så satt jag själv där medans maria med kompis sprang runt och gjorde annat. :-)

    SvaraRadera
  2. Och självklart är det inte talangen det skiljer era bilder på. *ler*

    SvaraRadera