lördag 8 oktober 2011

Rastlöshet

Den här damen kom pipandes och kurrandes imorse och meddelade att hon var rätt så uttråkad. Så matte erbjöd en stunds underhållning med färgglad mus.

Min kamera är ju inte världsbäst på actionbilder, dessutom är det svårt att både vara musförare och fotografera


Men jag sympatiserar med Bezzie, känner igen rastlösheten. Jag TROR, utan att veta, att när man tagit hänsyn till tvåsamhet under många år, och anpassat schemat till olika önskemål, så blir man lite överväldigad när man helt plötsligt ska bestämma själv. Valmöjligheterna blir så många. Åka till sta'n, gå till TV-profilerna Simon&Tomas inredningsbutik (som Ralf aldrig skulle sätta sin fot i), äta lunch på sta'n (men det göra jag ju varenda arbetsdag), skulle kanske ta och tvätta sofföverdragen (gav upp efter att ha försökt klä av EN kudde), arbeta lite i Bostadsrättsföreningens trädgård (fast vi har ju arbetsdag nästa söndag), sätta en surdeg (har jag ju misslyckats med förut i mitt liv).
Tänkte ta delar av Änkeklubben och åka till Sigtuna och fika, men andra tredjedelen av Änkeklubben har åkt till tredjedelen av Änkeklubben för att stötta med hundrastning och annat under sjukdom.

Jag har iallafall lagt ut mitt soffbord på Blocket igen och nu ska jag dammsuga,  eftersom katterna slutat leka och har gått och lagt sig. Brutalt uppvaknande blir det för de små liven...

2 kommentarer:

  1. Ja ta kort på ett rörligt mål är inte enkelt.
    Tazz&Kram

    SvaraRadera
  2. så sant som du säger - att bara tänka på sig själv blir underligt på nåt sätt - tomt å konstigt - även om jag förstås hade/har barnen att tänka på - men numer - efter 4 år är jag van att vara själv - ulrika

    SvaraRadera