lördag 31 december 2011

Nu lyses frid

över 2011 och dess förlorade själ.

Nu lyser ljusen i alla lyktor och ljusstakar så att gubben i månen kan hitta hem och skicka en hälsning. I minneslunden lyser det också en lykta eller två.

Jag höll på att tappa min vigselring idag, när den gled av fingret tillsammans med handsken. Så symboliskt, kan man tycka. Men jag tappar inte 2011 och jag tappar inga andra år heller - jag vårdar mina minnen och lyser frid över dem alla

Möblerat om

Matbordet har nu berövats på alla sina iläggsskivor och förvandlats från Fanny/Alexander bord till normalt matbord. Katterna och jag behöver ju inte så stor plats på nyårsafton, när vi avnjuter "våra" (läs katternas) räkor.

Bezzie mäter in så att bordshörnan räcker till som spaningsplats. Dessutom får nu äntligen vattenautomaten ordentligt med plats så att man slipper sitta på tvären och dricka. Något damen uppskattat med många besök och mycket pratande under drickandets gång
 Trodde inte att mina små silverhjärtan skulle överleva som bordsdekoration - men alla ligger kvar. Lata katter??
 Fast Bezzie ser ut att fundera................
 Även om det julröda/grått&silver nu fått vika undan för mer sofistikerat nyårssvart/grått/silver, så får familjen Johansson, med hushållsgris och halt och lytt bock, behålla hedersplatsen på matbordet ett tag till....

fredag 30 december 2011

Nu blommar mina amaryllis

Ja, de började slå ut på juldagen, men nu är de i full prakt (inte bra med närbilder på mina fönster dock - ordentliga husmödrar kan bespara sig kommentarer, nej, jag tvättade inte fönstren till jul)


Det var tur att jag tog mig tid att fotografera dem i morse innan jag åkte till jobbet. När jag kom hem låg den högra på golvet (ovanpå mitt före detta vita lammskinn), den hade tippat av tyngden... Två stjälkar hade gått av!

Tunnhudad

Jag har blivit så tunnhudad sedan Ralf dog, minsta lilla mothugg eller lite motvilja, så faller jag ner i bottenlös självömkan och sårad stolthet.

Fick nog mothugg även innan 12 mars också - men då kom man hem och kunde ösa ur sig och få lite medömkan (iallafall ibland) och så var man top of the world igen.

Nu är det bara katterna som lyssnar och deras svar brukar mest vara "jaha, och var är vår middag?"

Det är väl den där känslan av "vi mot världen" som fått sig en törn, måste kanske ägna mig åt att bygga upp bilden av "jag mot världen". Första steget tog jag igår när jag hämtade min nya fåtölj, körde hem den med öppen baklucka och framförallt släpade upp den på plats, på alldeles egen hand. Lite känns det allt i nacken idag...

onsdag 28 december 2011

Inkan kan ju inte ha ensamrätt på galenskap.....

- man måste ju stötta sina medmänniskor ibland!

Hmmm - lång metmask på matbordet? Julrester?
 Du Bezzie, det står  nå't om känslor på paketet! Nu har matte gått i väggen!
 Men det luktar inga känslor - bara plast!
Varför står matte och rullar en boll fram och tillbaka?

 Du är störst - du går fram och kollar, va?
 OK, då - men jag tar det lite försiktigt. Den kan ju anfalla!
 Jaha? Den rullar? Den blinkar? Den låter? Kan man använda den till något också??
Nja, antagligen inte! Nu står den på golvet och ser övergiven ut, medan katterna sysslar med annat, till exempel tigga mat och sova. Med tanke på det enorma intresset, så verkar det som att Tasseland kommer att få en ny leksak inom kort.

Man får väl vara tacksam över att den nya vattenautomaten mottogs något mer välvilligt.........

PS - det blev ingen rosa igloo iallafall - de skär sig så förbaskat mot röd katt!

måndag 26 december 2011

Gastor - härliga, pratiga, busiga Gastor

Även om inte kameran och jag var vänner idag, så måste Gastor få ett eget kapitel.

I sitt rätta element
 Va?? Är det ingen som vill bada med mig???
 Hmmm - var är bästa stället att skaka vattnet ur pälsen??
 Kolla, vad jag hittat!!
 Ett alldeles eget träd!  Det bara lossnade ur marken alldeles av sig själv utan att jag gjorde nå't!!
 Det stod nog inte bra där!! Jag planterar om det här borta!
 Här är ett till!! Gnag, gnag, gnag, yyl, yyl, yyl!
(Gastor måste alltid prata väldigt mycket med sina pinnar, stora som små. Här har han hittat en megapinne - som tyvärr vägrar att släppa sitt tag ur marken....)

 Gastor och älskad (älskande) husse - en av dem är liiiite varm efter allt jagande av pinnar och annat..

Ytterligare en traditionsrik dag

Den årliga korvgrillningsutflykten till Västra Stendörren utanför Trosa. Ska vara den här familjen som kommer på något så vansinnigt som att köra en och en halv timme för att grilla korv på annandag jul. Måste tyvärr erkänna att jag känner hon som kom upp med idén väldigt väl.....

Yngsta styvsonen Mats med kärleken Margareta, som Ralf aldrig fick träffa. Men han skulle blivit väldigt glad om han fått träffa henne!
 Svärson och svärfar - 'estanes, de har ju äktenskapstycke!
 Men sondottern har inga problem att välja
Min kamera och jag var inte så överens idag, så fler bilder blir det inte om inte Mats skickar några.

Många timmar frisk luft, Ralf's minne och anda (ande) var med överallt där vi gick (vi har både seglat här och grillat korv ett antal juldagar nu) och för att fylla på traditionskontot lite, så blir det Jansson till middag idag. Tradition, även om det i år är Ewy's Jansson. Spelar ingen roll, jätteskönt att ha den klar att bara värma när man kom hem och därmed slapp göra egen.

söndag 25 december 2011

Återtar sakta mitt hem och mig själv

Diskmaskinen är laddad för vilken gång i ordningen och jag börjar själv ladda om. Igår gick det bra, man var ju liksom sysselsatt från sju på morgonen till sena natten. Idag har det varit lite tyngre.

I huvudet också......

Jag har dock räknat efter hur många ljusstakar som Jennie missade att tända när jag utsåg henne till ljusvakt. Hmmm, nästa år får jag utse någon annan som ansvarig. Mat har jag till påsk och snapsen räcker till nästa jul också.

Lutfisken har fått byta vatten och stått under rinnande vatten omväxlande och änkekollegan är på ingång. DÅ upptäckte jag att jag måste gå och köpa potatis. Skalade all potatisen igår, och vi måste ju ha potatis till lutfisken. (Jag glömde köpa mer kattfisk och kattkött också, men det törs man inte andas om så högt)

Det kom ingen stor schäfer, han stannade hemma, så katterna är inte alltför miljöskadade idag...

lördag 24 december 2011

Ett heligt ögonblick

Du hade just blivit omskött och ombäddad, och fått mer droger, och när jag satt bredvid dig igen, tog jag din hand och kramade den hårt några gånger. Då kände jag det - en svag tryckning till svar från din mjuka hand.

Så du måste kämpat genom dimmorna av lugnande och smärtstillande, smärta och vanmakt och svaghet, för att orka ge det där sista ömhetstecknet. Därifrån sjönk du bara djupare och djupare och nästa dag gled du bort. 

Men den där svaga, korta tryckningen av din hand - det är ett heligt ögonblick att stanna vid då och då

fredag 23 december 2011

kl 21:53

och jag är hyfsat klar

JAg erkänner - spiran sitter snett
 En julklapp någon?? Imorgon kommer det fler.
 Katten ingår inte i dukningen. Det är första gången jag dukar dagen innan, men eftersom jag numera inte har någon handräckning i köket (jag måste alltså skala potatisen själv?) och planerar ett litet besök till minneslunden, så har jag chansat. Garanterar dock inte att dukningen överlever natten, Magou har redan provsovit på duken.
Dagen har gått i ett - det spelar ingen roll hur man planerar och förbereder, och startar klockan sju på morgonen - det blir fullt upp ändå.

Köket behöver städas ur, framförallt spisen eftersom risgrynsgröten kokade över. Ska nog stämma SvD för falska utfästelser, enligt deras recept på inslagen risgrunsgröt krävdes ingen passning. Nähää??!!

Tog mig tid att åka en snabbis till kollegan i änkeklubben med en liten juldekoration, egenhändigt förfärdigad. Naturligtvis hade hon kontrat med elegant choklad och julskiva i likaledes elegant förpackning.

Sedan gjorde jag något dumt - men magen skrek efter mat och frukosten var frugal. Jag åkte och åt lunch, vilket rev upp en del minnen. Jag införde en gång i tiden principen att till lunch dagen för julafton skulle allt vara så klart hemma att vi kunde ta en promenad på stan, äta lunch och titta på alla som sprang runt i sista minuten. Lite grann för att sätta press på Ralf som gärna tyckte att vi hade oceaaaaaner av tid för julfix.

1) jag var inte så klar att jag egentligen hade tid med den utflykten
2) restaurangen jag valde var inte direkt förstklassig och jag har mått illa större delen av eftermiddagen
3) det var väldigt tomt mittemot vid bordet.

Efter det blev det en bukett röda rosor och några gravljus och en tårfylld stund vid minneslunden innan jag störtdök ner i vardagen. Fick ta vägen förbi Coop och köpa kaviar också, det är nog första gången sedan Ralf gick bort. Men en liten burk gubbröra förfärdigades när jag kom hem.

Nu är det bara resten kvar.............

Kontrollerat kaos

Det finns en period i mitt julpyntande som inträffar cirka två dagar före julafton, när jag är övertygad om att jag inte kommer att klara allt innan julafton. När det ligger julpynt överallt, blandat med skräp, tomma kartonger, halvfulla kartonger, röda band i drivor och två katter som far runt som tossingar och "hjälper till"

Men tamigkatten, framåt natten så finns det ett kontrollerat kaos i det hela. Nu är huset pyntat förutom köket som ser tämligen halvshabbit ut. Men tidigare var det matbordet som var en katastrofplats, nu är det bara köksbänkarna och diskhoarna. Och det oroar mig inte så mycket, eftersom jag grundstädade häromdagen, så det är mest bara fixa till.

Dagens shopping tog -som vanligt- längre tid än jag tänkt mig, så det är en bidragande orsak till kaoset.

Men nu har jag till och med slagit in de sista julklapparna (det var skönt att jag började med det tidigt). Några rim blir det inte - har inte blivit de senaste åren. Det var Ralf som envisades med att det skulle vara rim, en dalatradition från yngsta sonens familj. Eftersom jag har extremt lätt att skaldera nonsensverser, tog jag tämligen snabbt över uppgiften. Ralf gav upp, när han hade rimmat en halv vers, var jag klar med fem julklappar. De senaste åren, vartefter fysiskt arbete allt mer ramlat på mig, har det inte funnits tid för rim, även om jag saknat det.

Nu har jag sörplat i mig lagom mycket av julwhiskyn för att kunna somna en stund - imorgon är en traditionsfylld dag, som jag inte vet om jag ska fortsätta med eller om jag ska omskapa till något nytt. Först ska jag dock gå upp tidigt och lägga in sill och köra in min före detta glada gris i ugnen. Här kör vi inte med färdigkokt skinka....Och gubbröran får jag inte glömma - även om det i år blir bara jag som äter denna delikatess.

torsdag 22 december 2011

Skinkan

från en hemmaodlad, ekologisk och före detta glad gris har hämtats. Det blev lite prinskorv från samma källa, samt några skivor rökt hjort.

Innan jag hämtade skinkan åt jag lunch, och efter att ha hämtat skinkan tog jag en promenad runt fotbollsgolfen och lite korsande naturstigar.

Allt det skedde på Siggesta gård ute på Värmdö, lunchen på Logens restaurang, inköpen hos Bondens matbod. Var inne en sväng på klädaffären också, men duktig flicka kom ut tomhänt.

När jag kom hem var den stora tröttheten på väg att anfalla mig och jag vet nog varför jag. Den är mer emotionell än fysisk. Så med ett megalyft i nackskinnet gick jag ner och hämtade alla lådor med julpynt. Nu är alla mässingsljusstakar och alla silverbestick putsade - Jag ligger alltså före i planeringen.

Att putsa detta var inte min uppgift - den var delegerad såsom en perfekt sitta-framför-TV'n- uppgift. Å andra sidan blänkte allting mycket mer på den tiden, eftersom Ralf kunde sitta en eftermiddag och gnugga. Det har jag vare sig tid eller tålamod till. Men de blänker iallafall. Och därmed ligger jag före planen!!

Tog också tag i något som inte står på listan, nämligen att stryka örngott och handdukar - har jag inte gjort sedan den stora strykningsattacken i slutet på semestern. Så ställde jag med gott samvete undan strykbrädan - för att idag plocka fram den idag. Alla ljusstakar ska prydas med röda rosetter, liksom granen.

Men nu ska jag först och främst åka och handla julmaten, medans det bara är enstaka pensionärer på Coop, för att sedermera åka till Sickla och köpa den sista julklappen och espressokoppar. Enligt planen skulle jag åka till Bullandö och fika och ta en promenad, men det låter sig nog inte göras tidsmässigt - tror jag!

onsdag 21 december 2011

Nästan enligt listan

Det stod Tjustviksrundan på listan - men bidde bara Gottholmarundan. Tidsbrist.......

I övrigt skurades köksluckor, kyl och frys färdigställdes, en stor papperskasse med överblivet blev det till SopJocke. Samt en liten shoppingtur till teshoppen och lunch i Mölnvik

Det här med jul är ju tvehugget. Som jag sa till änkekollegan igår, det är tur att jag tycker det är roligt med jul. Men ännu så länge är ju julen planering och städning. Idag ska jag väl hämta upp lådorna med julpynt och trettio års tomtesamlande. Då blir nog verkligheten en annan. Får se hur det går....

Herr Mus bor ju österut på Tjustviksrundan. Herr Johansson har bosatt sig västerut - fast hans boning såg lite fuktig ut och exponerad mot sydostlig vind. Stackar'n
 Vill bara påvisa att vi har dagar med dagsljus också
 Man har plattsatt entréen för parkering

tisdag 20 december 2011

Annorlunda balkongdekoratiom

Städar köket idag, vilket bland annat innebär avfrostning av frysen och urtorkning av kylen. Så balkongen får agera kyl och frys - blir ett chickt inslag bland juldekorationerna (och jävligt kallt att springa med kalla matvaror)
En viss arkeologist utgrävning brukar ingå i projektet

 Det är inte bara två-beningar som är förundrade över avsaknaden av vinter. Mina pelargoner blommar mer än någonsin - och bär ett antal knoppar....

måndag 19 december 2011

Helt enligt plan

åkte jag in till sta'n idag. För det var det som det stod på min lista

Tog kameran med mig, men ingen ryggsäck. Eftersom jag handlade "de sista små julklapparna" hade jag behövt ha en ryggsäck. Nu fick jag fotografera med händerna fulla med kassar, så inställningarna och stabiliteten lämnar mycket övrigt att önska. Så här ser sta'n ut i år iallafall..

Drottninggatan

 Sergels torg - dagens största fiasko. Varit mycket skriverier om hur staden smyckat fontänen. Sure!! Hälften av granarna, hälften av ljuskupolerna och båda de sju meter höga renarna var nedsläckta.
 Undrar var de här hängde? Men upphängningen påminner om Leipzig
 NK satsar traditionellt. Här hade jag dessutom en liten kollaps, så jag måste rekreera mig med en latte och en liten hallon&marängbakelse.
 Biblioteksgatan - de bryr sig inte om snöslasket, röd matta ligger längs hela gatan. Rätt svampig efter all blöta, måste jag säga
 Granen högst upp på hörnhuset på Stureplan
 Kungsgatan - som fyller 100 år i år. Någon har till och med gjort en bok om detta som nu säljs till julen. Vilken perfekt julklapp det hade varit....
 Grand Hotel har också fått julkostymen på. Det här är strax efter min andra kollaps, som botades med ett glas vin på Piccolino i Kungsträdgården. Det är dock inte vinets fel att bilden är skakig
 Skeppsbron och Stenbergs granen
 Öster Långgatan
Kan förstå Ralf, det är lite mysigt att gå och titta pås sta'n och på folk och fä - om man inte fick så jäkla ont i ryggen. Och nästa gång ska jag inte ha fyrtisjutton kassar i händerna. Och jag hade inte behövt fotografera allt idag, det hänger antagligen kvar även efter nyår.

Jaha - och vad kan Northports 624 innevånare kontra med då????

söndag 18 december 2011

Skogsmarodör i seglarkläder

Idag har jag hållt mig till min lista - därför blev det en svettig promenad runt Knuts Hav. Medförandes papperskasse och Ralf's fina kniv (som jag tappade) och med enris, tallris och granris som mål.

Knuts hav västerut - inte så väldeligt seglingsvänligt dock
 Och regnet det bara öser ner.........
 Seglarstövlarna gjorde rätt för sig - dock är de förbannat hala i regnig skogsterräng......
Vårfloden är tidig i år
 Bor det mammutar eller olifanter i vår skog? Barken var avskalad på sisådär en tio meters höjd
 Kvarnsjön i stillhet - långt där borta bortom horisonten bor jag
 En egen ö! Det vore något det - dock helst i ett lite större hav än Kvarnsjön
 Därborta på andra sidan fortsätter stigen - kul!!!

En hel kasse full med kvistar blev det till diverse dekorationen - dock gav papperskassen upp efter ungefär halva promenaden. Kameran fick jag ha under tröjan för att skydda den mot regn.

Undrar när sorgen, chocken och den totala oförmågan att koncentrera sig försvinner?? Så att man slipper skriva listor på vad som ska göras. Om man inte skriver listor, så slutar det med att man gör hundra saker samtidigt och inte kommer i mål med någon. Jag måste dessutom göra om veckans lista, då kollegan i änkeklubben ändrat sig. Därmed måste planeringen ändras också.

Varför seglarkläder?? Tja, seglarstövlar, seglarolle och vattentäta handskar - samma klädsel som vilken midsommar afton som helst......