Ett tiotal örnar och ett hundratal sälar

blev dagens resultat vid seglingen med Briggen Tre Kronor. Plus sol i massor och vind i lagom.

Så här vackert -och kallt- var det när jag åkte hemifrån imorse

 Segel sattes direkt utanför Dalarö brygga, när vi lagt ut

 Många var dom skulle sättas, och konstiga namn har dom. Pappa försökte lära mig ett antal gånger, tyvärr måste jag säga att många av hans kunskaper förfallit i glömska hos hans dotter

 Skönt att bara var gäst ibland istället för gast - då slipper man det här

 Förmiddagsfika med surdegsbaguette och ovanligt gott kaffe -sjöluft gör underverk- avnjöts på Jungfrufjärden. Här åkte lager tre på  - seglarställets byxor ovanpå underställ och fodrade träningsbyxor

 Mååååånga snören var det  - många passagerare likaså

 Uppåt Mörtö-Bunsö hade vi varenda trasa som fanns tillgänglig tillgänglig - och seglade i 3.1 knop

 Och vackert blev det i solen

 Ditut ska vi - där hägringen hägrar

 Och nu blev det platt medvind

 Seglingsleden Gillinge-Villinge närmar sig sakta, men hägringen kvarstår

 Jag tyckte det var trångt att segla här med Arconan - med en brigg var det trängre. Men jag vare sig navigerade eller styrde - så det var inget att bry sig om. Vid det här laget åkte lager fyra på - seglarjacka ovanpå diverse andra lager

 Så kom vi till Skälkobben där sälarna bor. Strax innan vi kom fram så var det en Targa 32 som så vänligt nog drog förbi oss och cirklade runt skäret i 25 knops fart - varvid alla sälarna klev ner i vattnet och stannade där.....
Om man titta rnoga ser man lite svarta prickar - gråsälar som noga bevakade oss när vi seglade förbi, vände och seglade tillbaka. Nyfikna men ack, så skygga

 Och där dök den som kom närmast

 Man kanske skulle jobbat på SEB istället - det här här ett av husen i deras semesterby på Gillinge. Attans....

 Och gubben i månen dök upp vid tre tiden och undrade hur jag hade det

 Undrar om inte solnedgångar och soluppgångar är bland det jag saknar mest i livet utan båt

 Det hann bli tämligen mörkt innan vi kom tillbaka till Dalarö - men gubben i månen följde troget med ända in i hamn.

Örnarna - jo de satt på diverse skär och bevakade oss konungsligt - men tyvärr utanför räckhåll för min medelmåttiga kameralins. I kikaren kunde de dock beundras och hänföra.

En liten utflykt som trots kilometerpriset var väl värd att stoppa in i minnesbanken