Nu har det varit två misslyckade dagar på jobbet, när jag inte kan koncentrera mig på vare sig Ralf och han smärtor och oro eller på jobbet. Idag jobbade jag hemma på förmiddagen, gick upp vid sex för att sätta igång - men har jag fått något gjort. Ha!!!!!!!!!!!! Duttar bara runt och känner paniken för varje mail som dunkar in i inboxen, men har inte kraft och ork att verkligen driva något framåt.
På eftermiddagen skulle Ralf vara på Neuro för att göra en datortomografi av huvudet, vi måste kolla om hans yrsel och svimningsanfall har med lymfomet att göra. Fick upp honom ur sängen vid tio, började tjata vid elva att snälla, gör dig ordning. Men hans mage gör så ont så han kan inte längre klä på sig. Fick in honom i bilen fem i ett och halvtvå skulle vi vara på Karolinska. Puttade ut honom ur bilen vid Neuro treminuter över halvtvå, hoppas att aldring någon trafikpolis läser detta......
Sedan gav jag fan i allting och vi åkte den lilla nätta omvägen över Waxholm hem, såg solnedgången över skärgården och halkade runt lite på Resarö och tittade på idylliska hus.
Nu är klockan kvart i tio, Ralf har kollapsat i sängen, jag tänker göra likadant, om ett par timmar behöver jag nog serva honom med mer smärtstillande mot magvärken. Eller, den korrekta beskrivningen är nog värken på höger sida av buken, upp över levern och vidare över bröstkorgen och upp i axeln.
Imorgon MÅSTE jag vara effektiv yrkeskvinna igen - på't igen och bit ihop and die gracefully
Godnatt
Låter jäääkligt jobbigt.
SvaraRaderaMånga Kramar till er båda.