Drömtillvaro

Drömverksamheten har varit hög igen. Inatt, när jag kom upp till sjukhuset och in på Ralf's rum, levde han igen. Läkarna var minst lika förvånade som jag, men påminde mig om att minsta luftrörs infektion (Varför just en sådan) skulle vara livsfarlig. Ralf var klar och redig, inte så förvirrad som han var sista dagen (dagarna enligt sönerna, men det blundar jag för). Men ont hade han. Hoppas jag att han slipper ha nu, iallafall. Men som en politiker som var där lät meddela, en vårdplats kostar ju iallafall en 18-19000 kronor per dygn, så du får ju inte räkna med att vi håller honom vid liv hur länge som helst.

Sedan kom Barbro och Naima och någon mer dam upp, och Barbro och jag tog en promenad. Där Barbro utgöt sig över att hon nu kommit på sina barn med hur de gjort hennes dator svårare att hantera. Barbro går i datorskola hos barn och barnbarn och har just lärt sig att skriva sina första mail, så det kommer nog därifrån. För Barbro's barn gör inte livet svårare för henne, de bär henne framåt i guldvagn.

Inte underligt att jag vaknar flera gånger per natt och har svårt att somna om. Häromkvällen knackade det i väggarna, min bilnyckel och mina solglasögon finns ingenstans och i morse när jag skulle logga in på min privata dator innan jag började jobba, var jag inloggad på Ralf's sida. Bara sisådär, liksom......

Igår plockade jag iallafall årets första smultron och provåt med en hälsning till honom som älskade smultron över allt annat. Men vad är ett smultron mot hela grässtrån fulla!!