Igår

var det igår. Då åkte jag till Björkvik (för andra dagen i rad) och solade lite. Har faktiskt klivit in i seniorsällskapet och köpt mig en strandstol, är för gammal för att krypa omkring på backen jämt. Däremot är det skönt att bada ett par gånger (fast i tisdags var jag chicken, då blev det bara solning)

När skyarna började dra igen, bytte jag om, en uppgift som inte är så enkel numera när man ska vara diskret, och drog till Waxholm. Från yttersta delen av Ingarö, över hela Västra Värmdö och till Waxholm på en timme. Men då lyckades jag för omväxlings skull pricka färjan nästan precis, vilket händer väldigt sällan.

Till Waxholm åkte vi ofta, Ralf och jag, när vi inte hade något särskilt för oss, både sommar som vinter. Strosade runt, fikade, köpte något (o)nödigt - mina gåkängor köpte Ralf där i höstas på båtaffären (!) som en överraskningspresent. Och på Waxholmshotell åt vi bröllopsmiddag, den 18 augusti blir der 27 år sedan, och med flera efterföljande jubileumsmiddagar.

I Waxholm blev det blå himmel igen och förmodligen ett ozonhål, för trots att jag har många soltimmar bakom mig nu och borde vara lite bättre pigmenterat, brände jag mig i ansiktet under de två timmar jag gick runt. Konstigt. Och inte hade de Bruka Design's korgbord hos Hamnmagasinet heller.

Gästhamnen är en viktig besöksplats och trots det vackra vädret var det absolut knökfullt. De som kom in nu fick göra sig plats, dvs tränga sig in. Men heder åt Waxholm, de har moderniserat sin gästhamn, byggt en ny brygga mitt i plus en brygga för mindre båtar, lagt ut moringlines överallt och moderniserat hamnlotsarna. De har säkert ökat kapaciteten med 200-250 platser

 Båtar, båtar,båtar, nya bryggan är populär

 Du kanske inte skulle varit så envis, hade vi köpt en syster till CatAnn, kanske jag hade varit mer intresserad att behålla henne

 De moderniserade hamnlotsarna har nu vattenmoppe, åker ut till änden av piren, hämtar nya båtar, anvisar platser och ser till att de kommer på plats. Den servicen minskar frustrationen så mycket!

Inte bara nya bryggan är populär, det var fullt vid gamla piren också. Men den är jobbig, för den är så hög, så man måste hoppa UPPÅT med linan när man lägger till. Säkerhet på foten krävs. Första gången vi lade till här gick jag på kryckor med bruten fot. Ekvilibrism kallas det då - men man var ju nyförälskad....

 Båtar, båtar, båtar - mycket fanns det att titta på

 Här åt vi bröllopsmiddag för snart 27 år sedan, vid fönstren precis under skylten med "Waxholms hotell". Lax med ängsyrasås var huvudrätt och jag hade fått låna min pappa från Nacka sjukhus en stund efter mycket diskussioner med deras akuavdelning och IVA.

 Visst är hon vacker, Strömmabolagets Stockholm, ett vrak de restaurerade så förtjänstfullt på 90-talet. På helgerna kan man segla brunchkryssning med henne - det vore väl något för vissa brunchfantaster!!!!

 Det vackra kastellet som var omodernt redan när det var färdigt och användes som måltavla för nytt artilleri

 Den rosa byggnaden till höger är militärens gymnastiksal. En gång på 90-talet hade företaget en lördagsutflykt hit, just när motivationscoacher började komma i ropet. Vår motivationscoach var från Norrköping och rolig att lyssna till, men vi har nog aldrig frusit så mycket som här. Total avsaknad av uppvärmning, två timmars lyssnande en tidig vårvinter. Vi var liksom inte klädda för det, för sedan skulle det ju bli fest!

Festen var på Badholmen mittemot, förrätten var silltallrik och aldrig har en Absolut Citron smakat så gott i mitt djupfrysta tillstånd. Badholmen blev sedermera till salu för fem miljoner - men inte hade jag några fem miljoner - då heller...

 

De gamla officersbostäderna på Rindö är numera bostadsrätter - men orkar man åka färja till jobbet varje dag? Och buss till Teknis? OCH tunnelbana till Mariatorget?? Dessutom tror jag inte man får glasa in eller näta in balkongen, trots att man har katter...

En nostalgi tripp som jag klarade med bravur. Till och med fikat på Silltruten gick bra