Check!

Just nu känns det som att livet består av ett antal check på listan. Idag har jag klarat av en av de värre - begravningsbyrån.

Nu är begravningen bestämd, den 8:de april. Alltså inte så snabbt som jag hade hoppats, å andra sidan fick vi då en kyrka som vi alla är nöjda med - Ingarö kyrka. En fin liten landsortskyrka, lagom stor för oss, idylliskt placerad, med skärgårdsanknytning och med anknytning både till Ralf's mamma och till mig, som båda är födda i denna församling.

Annonsen är klar och kommer i DN på söndag. Kista, blommor, minnesstund, ja, det är lite att diskutera igenom.

Lite måste vi ändå le mitt i all förtvivlan. Jag har alltid muttrat över att vi alltid måste köpa kläder i specialaffärer, att vi aldrig kunde handla på rea, att skoköp var en mardröm för att hitta länets enda par 47:or, att sängarna måste köpas extralånga, att bilarna måste vara rymliga. Men vi fullföljer i stil, eftersom även kistan måste vara i storlek Xtra Large. Men det fixade vi! Du fullföljer i stil, älskling!

Även om det "gick förhållandevis bra" på begravningsbyrån, var det en anspänning, jag var extremt trött efteråt. Så trött, att det var jobbigt att köra hem därifrån. Hämtade en blombukett, var och lämnade en biopsi på en hudförändring och hämtade hem en bakfull katt från veterinären.

För de som läser här - tack för alla buketter!! De är underbara och det är underbart att ni tänker på mig.

Annars är mitt största problem att jag tittar mig runt i mitt hem, som jag tidigare varit rätt stolt över och tänker - men har stackars Ralf fått bo här i fem år? Här finns ju ingen hemkänsla, ingen trivsel, ingen värme. Här är bara tomt och kallt. Varför har jag inte sett det tidigare???