Det var bara en tillfällig förlamning

och det är ju skönt. Nu är smärtan tillbaka igen.

Natten till fredag sov jag jättedåligt, så hela fredagen höll jag hårt tempo i trädgården för att trötta ut mig för kommande natt. Planterade både om mina egna balkongblommor, dvs släpade dem ner från lägenheten till gräsmattan och sedan upp igen, samt förberedde kryddlandet inför kommande planteringar. Fyra timmars kroppsarbete. Sedan gick jag upp och åt en väldigt sen påsklunch med min inlagda sill. Det blev dock ingen gubbröra den här påsken, men några hårda mackor med ägg och ansjovis. Och en OP Andersson slank ner med en hälsning till fotografiet på bokhyllan

Efter det var jag tveksam om torskryggen och pilgrimsmusslorna verkligen skulle få plats.

Just som jag dåsat bort ringde några grannar på dörren och bjöd på middag. Så jag stapplade tvärs över gården och fick hemgrillade hamburgare med grillad sparris och sallad. Mycket gott, men ack så mätt jag blev halvvägs igenom, fick verkligen kämpa.

Det är ett ungt par med en liten ettåring som nu köper hus och ska sälja sin tvåa. Den ligger jättefint med stor uteplats och sol hela dagen - men från den uteplatsen ser jag rakt upp mot vår balkong. Och så kan jag ju inte bo.

Påskafton var jag bjuden hem till svågern som fyller år idag, på påsklunch med hans barn med familjer. Full fart!! Hade planer på vad jag skulle göra på förmiddagen, men gick i väggen och övermannades av en så stor ledsamhet att jag bara inte fick något ur händerna. Tog ett tag innan jag förstod att åka hem till Gerry innebär en massa minnen som överföll mig, och därmed också svarta tankar.

Kan meddela att det är svårt att lägga makeup medan tårarna rinner, liksom att köra bil på E4:an.

Väl däl skar det i hjärtat de första minuterna medan kramar och deltagande ord delades ut, men jag tog mig igenom det och sedan koncentrerade jag mig på att ha trevligt!

Inatt har jag flugit gamla DC3:an Daisy med Ralf och ett antal andra - så många andra att somliga fick ståplats. Efter att ha flugit under ett antal broar och sedan nödlandat på ett stort fält, typ Rålambshovsparken, så klev jag av, tog med mig en handikappad invandrarkvinna med baby och en liten vild wombat (!!!!!!!!!!!!!!!) och sa till Ralf att vill du fortsätta resan får du göra det på egen hand.

Därefter ägnade jag mig åt problemet att mina skor, jacka och plånbok var kvar på planet samt att ta hand om grannens tomater.

Intressant symbolik för den som är intresserad av sådant.

Nu ska jag gå ut och gå - har ätit massiva massor i två dagar nu. Sedan ska jag bestämma dagens program, är bjuden både till Robert och Ewy på Gålö och till Barbro och Naima i Gnesta - men jag borde åka till båten.................

Snart ska det se ut så här på gården igen